funk off ^^

I will not fall for you, not falling down for you. I will not fall for you!

Precis kollat CSI, dom spelade I Want It All - Depeche Mode i bakgrunden ^^ gutt! <3

Jag som skulle göra nåt idag fastnade ändå här, dvs framför datorn... :/ Va iaf med familjen ner till Gundelholmen för att låta Honey simma :) hon är så söt i sin flytväst ^^ haha! Lyssnar nu på Enter Shikari :P hehe.

Imorn är det födelsedagsfest på g hos David. Han och Rebecka har nyligen fyllt år.. men fest kanske är fel ord. det blir mest stillsam gemenskap och sådär.. får se om jag går. Vet inte om jag kan än, beror på... Plus att jag känt mig hängig idag. Febern som spökar lite extra ^^

Pratade med Emil idag på msn... Det är iaf lugnt med honom att funka till vårt sound. Men det blir väl mest upp till mig då, eftersom jag är den som är "insatt" i det?? jag vet inte riktigt.. tänkte dra mig till Gröna Villan imorn o spela lite. Se om det dyker upp inspiration elr om det är tomt... kan vara ganska avgörande, med tanke på att vi ska spela i Linköping i augusti :/ jaja.. det visar sig så småningom....

jag gör så himla lite nu för tiden :S ett par somrar sen var man ju uppbokad nästan jämt :/ okey, det var Björnsholm o det var sommarkvällar med grillning och musik hos Mia o Jonas.. saknar det nåt otroligt alltså. åhh. det var så kul. vi gör aldrig nåt sånt häromkring :S man träffar sina vänner när det blir filmkväll.. aha, hur kul är det egentligen?? EGENTLIGEN. vi pratar lite ytligt om nåt, kollar sen i tystnad på en film i ca 1,5 timma...om inte mer. sen sitter man där lite, elr går hem. socialt kanske det är, men vad får man ut av det?? inget typ. okey, man kanske pratar med nån på vägen hem. ibland kan det vara det som gör hela kvällen. promenaden hem. ibland tas det fram spel innan filmen... det är oftast då jag ångrar att jag gick dit. jag tycker inte om att spela spel. eller leka. usch. sen kommer tjatet... det oändliga tjatet om att "det är väl klart att du ska vara med bexy!! snälla, för miiiin skull??????" "nej." "nu blir jag ledsen..." "men..! Jag vill inte vara med bara, jag kan sitta här o kolla på...men jag tänker inte vara med......" "snälla. för min skull, bara en omgång..!" "neee...." *försöker dra med mig* *rycker undan armen* "seriöst, jag vill inte!!" "nähepp." *fiiiin tystnad och blickar som sen säger "tråkmåns"* ÅÅÅÅÅÅÅÅH. blir så sjukt irriterad på sånt. säger jag nej när det gäller sånt menar jag allvar. och försöker man övertala mig blir jag bara sur o går hellre hem... därför är jag inte säker på att födelsedagsgemenskapsgrejen är särskilt bra. tänk om det blir lekar ^^ tänk om dom vill köra Maffian. tänk! jag vill verkligen inte ! Känner mig inte direkt social ändå, och har fått tillbaks mina komplex för min kropp igen. Det var helt lugnt när jag skulle iväg till England. nya kläder och siffror på vågen som jag var ok med. sen åt man för mkt kalasmat och vips känner man sig äcklig i det där man köpte precis... kan vara för att jag inte varit emd nån på ett tag. inte gått ut, inte fixat iordning mig. det är en stor del av hela grejen.. att fixa sig. INNAN folk ser en... ähh. vem bryr sig ? sånhär kmr jag säkert alltid vara ändå ^^

behöver städa mitt rum lite... hm. imorn blir det städning, sen kan jag slå bort irritationer och frustration....depression, trötthet och allt dåligt med hjälp av trummorna...

sen får jag väl se, vet inte vilka som ska dit.

känner allmänt obehag inför nästan allt nu :/ inte kul.

mycket som snurrar i huvudet också... massor av tankar. beslut, något som kanske inte är rätt, men som jag ändå vill...som jag absolut inte borde enligt nån, och som är mkt välkommet hos nån annan :/ jag vet inte själv om jag orkar med det, en gång till. trots att det är annorlunda den här gången... tror jag kanske att det öppnar till annat? annat som jag inte kan kunnat skjuta bort trots allt som hänt?? jag vet inte. jag vill så gärna, men... MEN. om det kommer ett men efter ett sånt påstående kanske det är tecken nog att låta bli? varför kan jag aldrig ta till mig av min egna vishet? varför lyssnar jag aldrig på mina egna råd? naiv. det är vad jag är, jag tror gott om folk... jag blundar för det dåliga, det som gör ont... finns det ens NÅT bra i det? kanske att jag är din vän no matter what? hjälper det mig? inte direkt, men jag finner lycka i vänner så... det hela är paradoxalt. jag kan diskutera med mig själv fram o tillbaks hur länge som helst utan att finna svar. konsultera andra funkar inte för det här. hjälpen jag behöver är inte mänsklig. jag vet redan vad svaret blir om jag frågar den jag vet kan hjälpa mig dock, och...en stor del av mig vill inte höra det svaret. så därför försöker jag brottas med mig själv, i hopp om att inte göra ett misstag jag längtar efter att få göra. kul va?

pappa är hemma varje dag nu... han åker ut till rehab varje morgon, för att jobba. vet inte med vad... sen kommer han hem på eftermiddagarna.. föredrar det så iaf. det värsta är att ha honom lata sig i soffan med fjärrkontrollen hela dagen. för att sen bli irriterad o kalla allt på tvn för skit, o sen hämta en halvliter glass o äta den... ljudet när han tuggar på mackor gör mig så himla galen. jag står seriöst inte ut med honom... det är ganska lugnt som det är nu iaf. har jag tur ska jag iväg när han kommer hem, elr så ör jag redan gone.. han kommer hem på riktigt i september :/ nej tack... ._. om vi är kvar i den här lägenheten då (troligtvis är vi det) kommer jag få ryck varannan dag. minst. crap.

såå uttråkad.. äh, nu får bloggen vara slut. kanske blir en bild, vem vet ^^