Friday I'm in love

Träning x2 idag, känns gött!

Pojkvännen är här över helgen, känns ännu göttare ;) :D

"Västerviks Karnevalen" (dö särskrivning) imorgon, kan bli nice... hoppas på bra väder bara.

Har egentligen inte så mycket att säga... Så... Hejdå :D

Hehe

Så att... Världens suraste Bex bestämde sig för att hoppa på löpbandet till slut. Blev ett rätt intensivt 20mins pass. Kändes riktigt gött! Sen åt jag stekt fisk och gröna bönor. Nom.
Humöret vände ju rätt fort i alla fall, så jag vet vad jag kan göra om jag är tjurig... ;)

Nu tar jag det lugnt och kollar på Grimm, snart sett klart första säsongen. I like, I like.

Imorgon har jag inga planer vad jag vet... Får se ifall Stuffi kommer i helgen, hoppas på det! Men jag kör på och tränar precis som vanligt :)
Har lite ont i armbågslederna efter hantlarna dock, ska ta det lite lugnt med dem.

Utöver det är allt fint. Jag saknar min mentor och skolan. Lovet har precis börjat och jag vill redan tillbaks, bra där. Haha.

Aaanyhow... Ska göra mig i ordning för att sova, se klart Grimm och sen vända tillbaks dygnet! Är rätt trött, så jag tror inte det kommer att vara några större problem.

Pösshäj!

Dålig dag!

Vet inte riktigt vad som hände...
Jag skulle gått på skolavslutningen idag, men jag lyckades vända på dygnet och var vaken till nästan 5 imorse :/ vaknade inte förrän efter 14 någon gång och var redan då på dåligt humör.
Har inte tränat idag, och har haft sjukt sockerbegär. Fattar inte var det kom ifrån. Kanske är det pms...
Vädret är trist också och jag är bara sjukt opepp på allt.

Har i alla fall fått min dos med socker nu då pappa köpte hem mums-mums. Det är förvånansvärt få kolhydrater i en sån, och de är söta som sjutton så det dämpar suget på ett bra sätt. Klämde självklart i mig två stycken på en gång typ, så nu mår jag lite illa och är en aning sockerhög.

Ska försöka ge mig på rullbandet trots allt, vet att endorfinerna gör mig lycklig.

Har slösat bort några timmar på att kolla på Best Ink och är nu löjligt sugen på att tatuera mig. Hoppas det blir av den här sommaren.

Bla bla bla, jag har inget vettigt att säga egentligen.

C ya.

I'm an aunt again! :D

Är numer moster till sex stycken awesome barn :D

Först ut var Ronja, för 13 år sen ♥
Sen kom tvillingarna Amanda och Evelina 2003 ♥
Sen fick min syster Kerrie sin första dotter Elia Jade 2005 ♥
Dotter nummer två dök upp 2009 och döptes till Cyan ♥
Och nu...! NU är jag även moster till en liten pojke som heter Koru ♥

JAG VILL ÅKA TILL USA NU OCH TRÄFFA DE TVÅ SENASTE TILLSKOTTEN FÖR SJUTTON! (har varken träffat Cyan eller Koru... :( och senaste gången jag träffade min syster och Elia var 07)

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Världens stoltaste moster var bara tvungen att dela med sig av lyckan!

Listen to Wednesday's song

Dag två av träning och det går bra!
Har hunnit med två promenader på löpbandet idag med, den här gången med sällskap av hantlar för att träna överkroppen samtidigt och få upp flåset lite mer.
Jag har svårt att få upp min puls över 120, den ligger runt 100-115 när jag går. (Varierad hastighet och lutning.) Men jag lär kunna komma upp i över 130 när jag börjar jogga om ungefär en vecka. Ska köra på som jag gjort nu ett tag till och sen öka successivt med att köra längre pass och även jogga och gå om vartannat. Jag vet att det kommer att funka!

Sötsuget finns i princip inte längre, jag är mest hungrig och då menar jag på riktig mat. Inga fler idiotiska kolhydrater som bara förstör.
Jag äter dock alldeles för sällan. Idag vaknade jag runt 7 (vet inte varför) och åt frukost (två hårdkokta ägg med salt och peppar, Finn crisp och rökt skinka) någon gång innan 8. Sen lyckades jag somna igen trots allt och sov fram till lunch... Inte så lyckat. Men i alla fall! Jag körde 20 min på löpbandet och sen vilade jag ett tag, började läsa lite i Doktor Glas som jag fick av världens finaste mentor. Sen solade jag i drygt en halvtimme... med fläkten på, för jag klarar inte av värme när luften är stilla. Det tog lite, för jag känner mig lite bränd, men de syns ingen skillnad. Sen blev det tv en stund i mammas och pappas rum (de har fler kanaler där... haha!) och så tog jag en tur till på bandet med Dr. Phil i bakgrunden. Sen blev det ännu mer tv... och när föräldrarna kom hem fick jag i mig några Finn crisp, selleri med vitlöksdipp (gjord på crème fraîche, majonnäs, vitlök och salt) och några halvfrusna vindruvor. Det är allt jag har ätit idag... Nu står dock middagen i ugnen men det dröjer 45 minuter till innan det är dags att äta. Så jag måste börja äta oftare.
Grejen är mest att jag inte vågar vistas i köket när jag är hungrig... För även om sötsuget inte tar över längre är det oftast onyttiga saker som tar kortast tid att få i sig. Så jag låter bli. Men jag antar att jag bara bör stålsätta mig och stå emot precis som jag gör annars.

Jag behöver skaffa mig ett par ordentliga skor som jag kan ha på mig när jag går/joggar. Första passet idag körde jag barfota (igår körde jag första i strumpor och andra barfota) och det gjorde sinnessjukt ont efteråt! Det kändes som att jag var brännskadad under fötterna. Kände att jag hade flera blåsor på gång och kunde knappt gå på ett tag. Andra passet lånade jag ett par löpstrumpor av pappa och även hans skor, det kändes mycket bättre (no shit, Sherlock) så det är lätt värt att investera i!

Nu tänker jag läsa ett par kapitel till ur Doktor Glas innan det är dags för mat (min mage skriker snart!) och imorgon ska jag gå på Gamlebyvikens friskolas avslutning, bara för att! De saknar mig fortfarande där, vilket jag tycker är så otroligt gulligt. Jag har ju ändå inget bättre för mig så varför inte, liksom? Måste hitta något vettigt att ha på mig också... Får dra upp mina välfyllda sopsäckar med tillhörigheter och rota lite!

Tack till alla som stöttar mig och är uppmuntrande! Ni är awesome :D
Ha det finfint, och till alla er som njuter av glass: NJUT ÅT MIG MED, PLZ!
Pöss <3 p="">

Här sitter jag och dör...

Hej och välkommen till det mest intressanta och givande blogginlägget du kommer att läsa idag!

Ironi, you gotta love it!

Hur som helst...

Jag har precis klarat av min första promenad på löpbandet. Det var inte så jobbigt tills jag, min idiot, fick för mig att jag skulle jogga en minut... Själva joggningen var inte så jobbig, bortsett från allt fläsk som rörde sig i otakt med resten av mig, men när andningen och konditionen hann ikapp mig... Då gjorde det ont minsann! Lungorna värker fortfarande och halsen likaså. Inte det smartaste, men sån är jag. Tänjer gränserna och ger upp när det går dåligt. Det ska dock inte hända nu! Jag väntar med joggningen tills jag klarar av att gå i rask takt utan att dö först. Det blev i alla fall 20 minuter på bandet. Hade musik igång och varierade tempot och lutningen beroende på hur musiken var. Gick det fort hade jag inte så mycket lutning men högre tempo och tvärtom. Det känns bra nu, är sådär härligt seg som man är efter att man tränat. Endorfinerna gör sitt också, så jag är glad.

Har tänkt ge mig ut i solen en stund också, se om jag mot all förmodan kan bli något annat än röd den här sommaren. Har ju aldrig riktigt provat att bli brun... Trivs ju som blekfis, men det skulle vara intressant att se hur brun jag skulle kunna bli. Men, sen kommer jag alltid att tänka på hudcancer och sånt elände, så jag bör ta det väldigt försiktigt.

Idag måste jag även skriva ett meddelande till min läkarkontakt (om hon ens är det fortfarande...) och be om nytt recept på min antidepp. Den är snart slut, och jag tänker inte sluta tvärt med den bara sådär!

Sen ska jag nog unna mig lite onödig materiell lycka.

Usch, nu säger magen ifrån, den vill ha mat.

Vet inte vad jag ska äta dock... Men jag får leta lite :) Finns en del frestelser där nere i köket nämligen... Do not like.

Dag 1 på mitt nya liv är igång! Tjoho!

Tack för bristande intresse och ha en underbar dag.

Puss.

Fint.

Haha, fick en liten fin anonym kommentar på mitt förra inlägg... Undrar veeeerkligen vem det kan ha varit ifrån ^^ Jaja, ha så kul tillsammans era äckel :) Förresten... ordet "planet" ska inte ha stor bokstav i början om det inte är i början av en mening. Bara en parentes.

Anyhow.
Jag är tillbaka i Björnsholm nu då det är sommarlov. Stuffi var här i helgen men han har intensivmatte i två veckor från och med idag så vi kommer inte ses på alldeles för länge. Känns så otroligt tomt utan honom, men jag vet att det är nyttigt.
Har börjat min nedtrappning av kolhydrater idag... Det är inte kul alls. Har huvudvärk till och från, ett konstant sötsug eller sug efter annat jag inte ska äta. Glömde ta min medicin i lördags och söndags så det bidrar ju till helveteshumöret också. Samt PMS. Oh happy day!
Men!
Imorgon tänker jag ge mig på rullbandet, släppa loss lite endorfiner! Och om vädret tillåter ska jag lägga mig i trädgården med en av de fina böckerna jag fick av min underbara mentor. Frisk luft och sol bör pigga upp.
Jag har gått upp 10 kg sen min lägsta vikt vilket var i januari någon gång, tror jag. Känns ju inte direkt så kul... Men det är därför jag är fast besluten att köra på LCHF och träna ordentligt i sommar! (Och efter sommaren såklart!)

Det känns väldigt konstigt att inte gå i skolan mer, att inte träffa klassen eller lärarna... Det är riktigt sorgligt faktiskt. Saknar dem allihop väldigt mycket.
Hoppas vi ändå kommer att hålla kontakten med varandra trots alla olika vägar vi går.
En del är ju i alla fall kvar på Valla, men det är många som försvinner. Det har varit den bästa klassen, utan tvekan. Så många olika personligheter som visat sig. Helt underbara människor! För att inte nämna vår underbara mentor. Min mentor. Världens mest fantastiske lärare. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan honom, är så grymt tacksam över att få ha honom som mentor nästa läsår också. Bästa Henrik.

Min sommar kommer vara ganska slapp, och fattig. Men det gör mig ingenting, för jag ska ändå satsa på att komma i form igen och läsa mycket. Förhoppningsvis skriva mycket också. Jag ska bada mer än en gång den här sommaren! För jag ångrar mig alltid när det är för sent. Jag ska på Metaltown med min fina pojkvän och Gotland kommer invaderas av oss en vecka också! Då ska vi passa på att träffa Jens :) Förhoppningsvis blir det någon kul roadtrip med fina människor också. Jag ska på Victors bröllop, vilket känns helt sjukt! Tiden går så fort... Jag och pappa ska tatuera oss tillsammans, äntligen! Vad som händer utöver det lär märkas helt enkelt.

Men jag lägger mycket fokus på mig och mitt den här sommaren. Jag vill komma tillbaks till skolan med laddade batterier och pepp!
Jag kommer för övrigt att gå kursen Internationellt samhällstema och får därmed chansen att åka till Tanzania/Kenya i fem veckor i vår! Kommer bli hur häftigt som helst.
Mina tillval kommer vara spanska, drama, svenska 3 och samhällskunskap 1a1. Längtar faktiskt redan nu!

Jag mår bra, om man bortser från abstinensen då, och kommer må bättre och bättre. Hoppas kunna börja med att trappa ner min medicin det här året också. Jag vill stå på egna ben och visa världen och mig själv att jag fixar det.

Nu ska jag dock återgå till att se på Nip/Tuck och sen somna till Hercules eller något åt det hållet.
Puss på er!

Hej skadeglädje

Så att... jag gjorde misstaget att gå in på mitt ex instagram. Han är tillsammans med sitt ex igen. Så äckligt. Han har hoppat mellan oss i några år nu.

Först flirtade han med mig, men pga avståndet mellan oss valde han henne. Dock ca 2 månader senare var han otrogen mot henne med mig. Sen gick han tillbaks till henne. Sommaren 2011 kontaktade han mig igen efter ca två års tystnad. Han var då förlovad med henne. Han sa att han ville ha mig och lämnade till slut henne för mig. Vi var tillsammans ett år innan jag gjorde slut med honom... och nu är de två tillsammans igen. Alltså... wtf?

Han är bara ett asshole, jag var dum i huvudet som inte insåg det tidigare. Men hon, hon är bara tragisk som tar tillbaka honom efter att han varit otrogen en gång, sen påbörjat ett förhållande med mig innan han ens gjort slut. De förtjänar verkligen varandra. Jag tycker bara att det är äckligt.
Dock, det bästa av allt är att hon på en bild hade på sig en av mina gamla tröjor som han fick. Vilket jag även kommenterade.

Hoppas hon tvingar honom till förlovning som sist och att hon vägrar abort när hon väl blir gravid. Han vill inte ha barn ^^ she does.

För hennes skull hoppas jag att hon lämnar honom. Han har varit otrogen mot alla sina seriösa flickvänner på ett eller annat sätt så det är bara en tidsfråga innan han hänger på någon sexsida igen.

Jag kan bara säga att jag är så glad över att vara av med det äcklet.

Jean-Paul Sartre borde skrivit sin bok om honom ärligt talat.

Dagens rant avklarad.
Och grattis till att du bytt ner dig. Igen.

Allt och inget

Det har varit rätt rörigt i mitt liv den senaste tiden, men det kommer lösa sig. Det gör det alltid.

Jag och några andra i min klass har jobbat på ett filmmanus som skulle användas till vårt sista filmprojekt. Idag insåg vi att det inte finns någon chans att få till något som skulle göra manuset rättvisa på de två veckorna som är kvar innan deadline. Sorgligt minst sagt. Vi hade lagt ner en hel del arbete på manuset och var riktigt nöjda och stolta över det. Det kanske blir till film en vacker dag... Men i mig tändes en gnista. Min skrivarglöd fick syre och det började spraka.

Jag ska utgå ifrån vår story och det manus vi skrivit och transformera det en bok.

Det var länge sen jag kände sån lust att skriva, jag har mitt första projekt på någon bortglömd hårddisk någonstans och där lär den få ligga tills jag (om det någonsin händer igen) hittar min mörka sida igen och kan ösa ur mig morbida saker som jag kunde då.
Det här ska slutföras.

LCHF går inte alls, jag låtsas som att det gör det dock... Det är lättare att leva i en lögn än att se sanningen i vitögat tragiskt nog. I sommar, när jag flyttat hem till mamma och pappa igen, ska jag träna som en galning. Dessutom kommer jag köra stenhårt på LCHF och hålla fast vid det.

Innan skolan slutar känns det som att jag har miljoner saker att slutföra. Stressen kommer ta sitt strypgrepp på mig och jag kommer att må skit. MEN. Jag vet att jag presterar bra under stress, grejen är bara att jag och min omgivning får ta smällen.

Jag ska: läsa Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde (hittills har jag läst första kapitlet...), skriva en utförlig recension av den där en analys ska ingå (det kommer inte vara svårt, men det är tidskrävande), presentera Oscar Wilde och boken för klassen, skriva ett arbete om författaren/boken och ha ett litteraturhistorieprov. Allt detta är bara i min tillvalskurs svenska 2 (sv b)

I övrigt har vi det sista filmprojektet som sagt, ett projekt i engelska där vi ska jobba fram material utifrån en film som en annan grupp sen ska jobba med, det kommer vara ett litet prov i spanska också...

Och utöver det ska bandet försöka repa in låtar till avslutningen. Som är den 5/6. Så jag har att göra, minst sagt.

Hur det blir nästa läsår tänker jag inte skriva om nu, för det är fortfarande oklart och jag är fortfarande upprörd över hur allt har skötts...

Anyhow.
Där har ni en liten uppdatering, får se om jag kommer ha någon fritid över alls fr.o.m. nu men det är sånt som märks.

Cya!
Oh btw... Head är officiellt tillbaka som medlem i KoRn, vilket är helt underbart :D

Trävli hälj :)

Om tisdagen and other stuff

Agerade skolrådsordförande för första gången och var jättenervös på både måndagen och tisdagen. Det gick dock hur bra som helst och jag drog bara över på tiden med ca tio minuter. :) (innan har det varit upp emot en halvtimme)

Lchf går piss igen. I samband med pms och sånt har jag haft begär och inte orkat ignorera dem. Tror jag behöver hjälp igen.

I sommar ska jag träna har jag bestämt mig för. Mamma och pappa har köpt ett löpband som jag tänker utnyttja ^^

I skolan håller vi på med vårt sista filmprojekt och det kommer bli stressigt. Minst sagt.

Imorgon ska jag prata med Gunnel om att flytta till en annan lägenhet på internatet efter sommaren. Vill inte dela boende igen och det blir en etta ledig till höstterminen ^^

Utöver det är det som vanligt tror jag... so that's it! Godnatt! :)

Tiredness

Har låst in mig på en toalett i skolan för att slippa vara social den sista kvarten innan engelskapassen som håller på till 15:40...

Är sjukt trött och seg idag. Förstår inte varför, jag tycker att jag äter dom jag ska o.s.v., kanske sover för lite på nätterna dock.
Lchf går sådär. Har ingen våg hemma så jag vet inte exakt men men.
Har inget vettigt att skriva. Vet inte varför jag skriver här alls just nu. Hah.

Öh. Cya.

LCHF update!

Att vara sjuk och försöka hålla sig till LCHF är inte det lättaste... Förutom att vi var på 25-årsfest igår (fet släktträff i princip) där det bjöds på tacopaj (och kladdkaka, vilket jag inte åt) så hade jag så ont i halsen på väg hem att jag kände att jag var tvungen att ha glass. Sagt och gjort, vi stannade vid Ica Maxi och jag köpte Häagen-Dazs... Gott utan tvekan, men knappast LCHF.

Anyhow, jag vägde mig när jag kom hit i fredags och vågen säger 94,4 kg. Jag var nere på 92 som minst (dock var det en annan våg, så jag vet inte om det stämde) men det går neråt i alla fall!
För ca 6 veckor sen, när jag var här senast, vägde jag nästan 98 och jag har väl gått på LCHF på riktigt i ca 5 veckor nu eller något sånt tror jag.

Är som sagt sjuk och tappar matlusten då. Vill mest ha skit, men jag försöker stå emot allt jag kan.
Förkyld som jag vet inte vad, halsen gör ont och huvudet är allmänt segt... Jag låter som en gammal whiskeykärring och snuvar och har mig.

Hoppas det går över snart!

Innan jag avslutar måste jag bara kasta lite skit på TV4... Nyhetsmorgon igår...
Det finns en rullande remsa i nederkant där det brukar stå korta nyhetsuppdateringar. Igår stod det, och jag skojar inte, "cycklister".

Enough said.
Cya!

Blöh

Känns som att jag har spikar i halsen...
Det gör förbaskat ont och jag vill bara bli av med skiten.
Åker till Björnsholm om drygt en timme.
Uppdaterar mer utförligt då.

Later.

LCHF update!

Varit tillbaks på LCHF for real i ett par veckor nu typ. Har inte varit några katastrofala slip-ups heller så det känns bra :)

Har ingen våg så vikten är ett frågetecken. Pojkvännen och vänner tycker att det syns, jag känner väl att kläderna inte sitter lika tight men vet inte om det är pga viktnedgång eller att jag töjt ut kläderna ^^ ska dock hem en sväng under lovet så jag lär väga mig då. Ska försöka få in promenader i Björnsholm också. Skogen där är mysig :)

Det går framåt iallafall och jag hoppas på att en dag komma i klänningen jag köpte på tradera för ett tag sen.

Yes! Nu vet ni :)

Yeah... uhm... how about no?

Ångest kryper. Ruttnar och jäser inuti. Förpestar mitt lugn, min harmoni.

Allt på grund av svek. Gång på gång. Sen jag var barn. I olika relationer. Sånt man förtränger snabbare än kvickt för att orka gå vidare, men som alltid dyker upp när man minst anar det.

Och det är inte första gången såna här situationer får mig att känna detta illamående.

Eugh. Är det verkligen nödvändigt?
Måste människors ex ringa/smsa efter midnatt? Varför?

I freaking hate it. Seriously.

Bittersweet

Hamnade inne på Dayviews och kollade på gamla bilder... Alltså ca 4 år sen. Känns inte som att det var så länge sen egentligen, men när man väl tänker efter har det hänt så sjukt mycket sen dess. För mycket.
Hamnade mitt i virrvarret av bilder från den korta period jag var tillsammans med min första pojkvän. Allt bubblade upp. Läste kommentarer från de jag umgicks med på den tiden och mindes så mycket... Känslan av att äntligen ha hittat människor som accepterade mig. Till 100%.
Allt som blev fel sen. Människorna man träffade. Valen man gjorde.
Den krångligaste kärleken jag varit med om.
Så otroligt många minnen som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till... Det är skitjobbigt!
På ett sätt är de fina minnen eftersom det i just den stunden var något som gjorde mig lycklig. Men sen minns man allt efter det, allt som ledde till att man blev sårad, att man tappade kontakten o.s.v. Varannan bild (i princip varannan) handlade om mitt dåliga mående, det gjorde mig lite ledsen... Jag vet helt enkelt inte hur jag bör hantera alla dessa minnen. Det är lite läskigt.

4 år senare sitter jag på ett internat i Linköping... Har knappt kontakt med människorna från förr och undrar hur allt blev såhär.

Har varit hemma från skolan idag, huvudvärk sen igår eftermiddag och jag VET att det knappast hjälper att sitta vid datorn då men jag kan inte göra något alls utan att ha huvudvärk så varför inte slippa tristessen när man ändå måste välja mellan pest och kolera liksom?

Är hungrig men orkar inte laga mat.

Huvudet är fullt av minnen och tankar nu, rätt ångestladdat för att vara ärlig.
Ska sysselsätta mig med något så jag slipper skiten.

Daten i lördags var jättemysig och det känns weird att vi redan passerat 4 månader tillsammans.

Längtar efter våren nu och är innerligt trött på snön som gör sig påmind titt som tätt... Längtar även efter påsklov, inte för att skolan är jobbig, jag vill bara vara ledig en stund.

LCHF går bra, ska försöka väga mig snart... Hoppas på positiva resultat.

Vet inte ens varför jag bloggade, hade säkert en vettig tanke från början men den flög ut genom fönstret i en tunna.

In school

Håltimme suger. Kan gärna slippa den typen av ledig tid mitt i skoldagen. Gör inget om det leder till sovmorgon eller att man slutar tidigt men att sitta och inte vara produktiv i 90 minuter känns så sjukt onödigt.
Hade tänkt ha med mig boken jag ska läsa till engelskan men glömde den självklart hemma. Ska lägga mig i soffan och lyssna på musik och vänta på att matsalen öppnar igen.

Oväntat...

Fick en kommentar på ett inlägg som är fyra år gammalt... Hade ganska nyligen fyllt 17 och hade lagt upp egobilder från en dag då jag för en gångs skull kände mig snygg. Det hände i princip aldrig... Gör det inte nu heller men ändå!

Tänker på mycket idag. Vill inte gå in på vad men det är snurrigt i hjärnan. Fast det är inte ångestladdat, bara lite kaosigt. Funderar på olika val jag gjort, saker jag sagt... anyhow!
Idag fick jag en bröllopsinbjudan till Victor och Saaras bröllop i sommar! :D Känns rätt sjukt... Av mina barndomskompisar, de jag gått längst med i grundskolan, är det bara jag kvar som inte är gift. Haha. Eller alltså... Nu är det väl inte alla som är gifta, men de jag känt sen dagis typ. Det känns som jag är ensam kvar i alla fall!
Ska bli fint att se deras bröllop i alla fall. Är så glad för hans skull.
Victor var mitt allt under en lång period, han stöttade mig och lyssnade på alla mina problem, fanns där jämt och var bara en ängel helt enkelt. Är otroligt tacksam över att han fanns där. Känns trist att man tappar kontakten med människor som betytt så mycket, men det är väl så i livet... Hur som helst, vi har knappast glömt varann och det är väl huvudsaken :)

Stuffi sa imorse att det både syns och känns att jag har gått ner i vikt... Jag vet inte om det är så, men jag hoppas han har rätt :) LCHF går bra nu igen. Det var sjuuuukt svårt att komma igång, men efter att mamma hade varit här och handlat åt mig och hjälpt mig laga mat så har det rullat på. Ska tina räkor snart och göra något gott med dem... Haricot verts, spenat, lök, sparris, räkor, grädde och curry typ :D NOM!

Har för övrigt bestämt mig (eller ja, för ett tag sen egentligen, men har inte skrivit något om det) för att gå kvar på Valla ett år till. Bli klar med allt på riktigt och kanske slänga in matte b också, bara för att. Sen vet jag inte vad det blir... Fritidsledare har jag gått ifrån helt, det blir inte som jag vill liksom... Är sugen på mitt musikcafé igen men blir lite rädd när jag tänker på att starta eget och allt det innebär... Men vi får se. Det är långt kvar tills dess. Och först ska jag hinna roadtrippa genom Europa med mamma och pappa i en buss, så det är inte sååå bråttom :)

På lördag blir jag bjuden på date av min fina pojkvän :) vi ska äta först och sen gå på bio :D Oz i 3D (ingen av oss gillar 3D, men den går inte utan så vad ska man göra?) ska bli mysigt! Det är vår fjärde månadsdag då... Känns som det gått längre tid, samtidigt känns det som att vår första kyss var nyss... Haha :)

Jag är i alla fall glad och mår bra, så tummen upp för det!
Nu ska jag göra mat.

Älskling och jag för någon månad sen i Motala. Mys.

Pusshej :*

LCHF update!

Som ni vet har jag haft en rejäl svacka. I princip sen min födelsedag och sen har det bara eskalerat. Nu är jag inne på min femte socker- och kolhydratsfria dag. I onsdags mådde jag verkligen skit. Jag har aldrig varit så besatt av tanken på sötsaker förut. Jag var på uruselt humör och var en riktig bitch mot människor som försökte muntra upp mig. Klarade inte av att vara i skolan till slut utan gick hem för att sova så jag slapp suget.

Nu går det bra igen. Blir fortfarande sugen på diverse saker men det är jag och min vilja som har överhanden nu. Kan ta lunchen i skolan igår som exempel, det var kesokaka till efterrätt och kocken tyckte att jag kunde ta av den också då det var så lite mjöl i (han vet om att jag går på lchf så jag får specialkost). Jag blev självklart överlycklig då jag inte kunnat äta någon efterrätt i skolan på hela läsåret. När jag smakade på den tyckte jag att den var söt. Gick och frågade vad det var i den och självklart var det socker i. Han "glömde säga något om sockret, tänkte ju bara på mängden gluten" och tyckte jag kunde "unna mig för det är så lite socker, och det är fredag". Jag blev minst sagt besviken. Sårad rentav. Som att erbjuda en knarkare som försöker sluta en lina liksom. Jag slängde kakan i alla fall vilket bekräftade att JAG har kontrollen igen.

Har ingen våg så jag vet inte vad jag ligger på nu men jag kämpar på, resultaten kommer förr eller senare.

Don't give up on me now...

'Cause that's what I've already done

Hi, my name is Bexy and I'm addicted to sugar

Vad spelar det för roll att jag klarat av att stå emot innan när det inte går nu?

I somras hade jag stödet av mina föräldrar, bodde i ett hus där jag inte var den som hade kontroll över inköp eller matlagning. Nu förväntas jag fixa att ha abstinens själv. Att inte falla gång på gång. Varenda gång jag är i en affär är det som att min hjärna stänger av. Har rösten inom mig som skriker NEJ, men kroppen går på automatik och vips så var det socker i omloppet igen.

Jag känner mig som en knarkare.

Trots min pojkväns försök att (vilket jag bett honom om) säga nej och försöka övertala mig att inte köpa godis etc. så slingrar jag mig. Är sådär äckligt manipulativ och hittar på ursäkter som "rättfärdigar" mitt beteende och beroende.

Jag kan inte sluta. Jag vet inte ens hur man försöker längre.

Har en jättefin LCHFreceptbok och handlade massor av grejer jag behöver för att laga den maten.

Gjorde LCHFpizza. Tyckte den var god när mamma gjorde den, den här gången växte den bara i munnen till slut och jag blev äcklad.

Jag behöver verkligen hjälp, för jag vill inte befinna mig i samma situation som för nästan ett år sen. Jag vill väga under 85 kg. Nu väger jag närmare 100 igen. Det gör så otroligt ont i mig att jag sviker mig själv på det här sättet, men jag kan inte sluta.

Det känns som det krävs mer än vilja den här gången, jag ser ingen utväg.

Det skrämmer mig att vara beroende av något så lättillgängligt. Att behöva stå emot frestelsen 24/7.

Min mamma lyckades vinna över alkoholen och min pappa vann mot drogerna.

Här har ni en dotter som är beroende av socker och är förtvivlad samtidigt som hon känner sig patetisk.

Hjälp?