Ilsk!

Din blotta existens går mig på nerverna och jag har väldigt svårt för att minnas något om dig jag tyckt om... Den här gången är det hejdå på riktigt, för det enda vi någonsin haft mellan oss har varit en infektion som sakta men säkert förpestat andra delar av livet. Fattar verkligen inte hur jag kunde tillåta mig vara så blind så länge, men gå vidare har jag gjort, för länge sen. Förmodligen redan i somras, and you're the one to blame for that :)

Doften av nytvättade kläder och ljudet av knappande på tangenter och på iPad fyller mitt rum.
Min lavalampa är igång, en av mina käraste ägodelar (tack älskling och Murrä!) :D

Ska försöka mig på något som liknar matlagning snart, sista omgången tvätt är i tumlaren och jag är rätt trött... Har vänt på dygnet, inte bra... Skolan börjar om några dagar igen, känns inte som att man har haft lov alls faktiskt... Weird.

En termin kvar, sen vet jag inte vad som händer... Måste prata med kunniga människor om allt som har med skola att göra. Frågar någon så vet jag ju vad jag vill, eller snarare vad jag ska. Plugga F-linjen på Valla. Men när jag tänker efter känner jag mig mer som ett frågetecken.
Jag kanske vill flytta? Råka hamna i England?
Usch, jag vet inte...

Kanske är det bäst om jag inte stressar mig igenom det jag har kvar av allmän linje... Kanske borde jag gå ett år till när detta läsår är slut, och fundera ett tag till?
Kan jag se mig själv gå kvar här i 3 år?

Att veta att jag ska fylla 25 efter min sista termin?

Känns som en evighet.

Mina planer beror alltid på så mycket annat runtomkring mig själv, jag verkar inte kunna komma ifrån det.

MEN nu är det inte läge för djupa tankar om livet, jag är mitt i en Star Wars rulle med älsklingen, så jag ska återgå till det, se till att få lite mat i magen och grunna en annan dag istället :)

Pusshej!