This, I've missed.

Upptäckte precis förhårdnader på fingertopparna. Det gör mig lycklig. Det betyder att jag har spelat gitarr. En hel del. Och det är ett bra tecken.

Den står bredvid min säng, och jag har ackord sparade som favoriter tillgängliga när som helst. Skiter i om rösten bär eller brister. Som alltid är musiken det som lyfter upp mig när inget annat kan.

Det som spelas mest är Kent och Tori Amos faktiskt, trots att det inte alls är det bekvämaste som finns att spela eller sjunga.

Jag hoppas innerligt på en bra helg. Jag behöver en boost för att hamna på rätt köl.

Jag älskar min gitarr.

That's all.