I'm feeling sick now...

Left on the floor, leaving your body...

Det är på ett sätt värre än en drog för det är så mycket mer lättillgängligt. Föll igen. Ångesten attackerar och jag är försvarslös.

If you flail this broken sword around you'll cut nothing up. Again we'll face these things when they're dead issues.

Och så slänger vi in en massa dåliga tankar om i princip allt i smeten så blir det nog en riktigt härlig misärkaka av det hela.

Godnatt.

Do it like a dude

Heh. Det går inte alls som jag vill... borde hitta någon extrem detox och köra på den nån vecka...

Ska googla det sen.

Har ingen matlust. Eller. Jag är hungrig men min hjärna säger nej.

Ska hem till mamma och pappa idag... vet inte hur länge.
Är opepp på i princip allt för tillfället. Woho.

Dance dance dance!

Sitter i sängen och lyssnar på massa asskön dansmusik och inser hur mycket jag saknar dansen.
Känna musiken i hela kroppen och röra sig till den med så mycket attityd att man knappt känner igen sig själv. Släppa loss helt och fullt... Det var så längesen.

Ska slänga på mig lite kläder och plocka i ordning i lägenheten... Eller ja, mest i mitt rum så det blir lite mysigt igen.

Älsk kommer hit senare i eftermiddag, längtar sjukt mycket.


Farfar, din tid är inte kommen än, tänker på dig och bevarar dig i mitt hjärta tills ditt läkt ihop igen.

Watching the tide roll away...

Jag tänker inte uppdatera om LCHF, för det existerar knappt i min värld längre. Enda undantagen är skolmaten. Jag ÄR sockerberoende, och det har eskalerat. Jag känner att om ingen verkligen säger ifrån och väcker mig ur det här så kommer mina 18 kilo vara tillbaks på nolltid.

Idag har varit en kass innehållslös dag.

Jag har legat i min säng, ätit värdelösa grejer, sovit, stirrat på en skärm fylld av hjärndöd humor hela dagen.

Gillar inte delen av mig som är så extremt co-dependant. Jag slutar fungera när jag är i ett förhållande och plötsligt ska vara ensam en eller ett par dagar.

Vet att jag skulle kunna bryta det mönstret hur lätt som helst, men jag har inte kärlek nog till mig själv för att ta itu med det. Samma med sockergrejen.

Jag började inte på LCHF för att göra mig själv en tjänst... Utan för att jag var så otroligt äcklad över mig själv och min kropp vid det laget att jag var tvungen att göra något och tursamt nog hade en vän som via sms mitt i natten peppade mig att göra något vettigare än att svälta mig själv med en diet bestående av gurka och kaffe vilket var min tanke från början.

Sen att LCHF gynnade mig och mitt mående var något som visade sig med tiden.

Så hur kommer det sig att jag nu lämnat det spåret och hamnat i självdestruktivitet igen?

Varför har jag slutat med något som gjorde att jag kände stolthet över mig själv? Något som fick mitt självförtroende att öka mer än någonsin?

Varför kan jag inte sluta äta socker när jag vet hur dåligt det får mig att må?

Min kropp blir seg, magen säger ifrån, jag får huvudvärk dagligen, går upp i vikt, får sjuka humörsvängningar och mår kasst psykiskt.

Just nu avskyr jag att julen inträffade. Eller, snarare att min självdisciplin tog julledigt utan min tillåtelse...

Jag var så duktig. Jag kämpade verkligen. Och glädjen över att få plats i mina kläder igen var en stor grej för mig. Jag lagade god mat, kände mig friskare och hade så mycket mer ork än innan.

Allt det är som bortblåst nu.

Jag är livrädd över att se siffran på vågen stiga igen men känner mig handlingsförlamad.

Jag tror att det krävs extrema åtgärder.

Om jag ska kunna lägga av med sockret igen behöver jag människor som säger ifrån. På riktigt.

Trappa ner kommer jag behöva göra, men det blir med hjälp av frukt.

Och nötter.

Det är inte svårt, och det är gott. Så vad är mitt problem?!

Känner nästan att jag inte borde gå in i affärer över huvud taget. För att slippa frestelsen att lägga något onyttigt i korgen.

Kolhydrater i övrigt är ingen större fara dock, konstigt nog. Visst kan jag dra ner på dem ännu mer, men jag vräker inte i mig bröd som jag kunde göra förr.

Dock känns det sjukt elakt om jag ska tvinga min pojkvän att handla åt mig, jag kan inte förlita mig på andra, för det är bara jag som kan göra förändringen i mig själv.

Men jag tvivlar på att jag är stark nog att stå emot.

Senast jag gjorde det var det för att min vikt var tresiffrig.

Den är inte det nu... visserligen är den fortfarande för hög, men det är inte samma morot som innan.

Att göra det för min egen hälsas skull är ingen idé för jag bryr mig inte om mig själv så pass mycket att jag tycker jag är värd det. Låter hemskt, men jag har varit sån så länge att det inte ens slår mig att det är något sjukt med mitt självhat (förutom när jag skriver det såhär).

Sen kommer skammen. För att man har ett så patetiskt i-landsproblem som sockerberoende.

Jag VILL gå ner 10 kg till.

Egentligen mer, men jag försöker vara realistisk och sätta mitt mål på en rimlig siffra. Dessutom är jag rädd att det ska bli en besatthet för mig att gå ner i vikt. Och det är inte hälsosamt.

Och det ska bli ett slut på bussåkandet mellan Lambohov och internatet/skolan. Det är löjligt. Det tar ca 15 min att gå. Men, små steg krävs. Så... Here come my promises to myself:

Inget mer godis.

Minska kolhydratsintaget markant.

Sluta åka buss till/från Lambohov (undantagen blir när det är tidspress, exempelvis skolan, för blir jag stressad under min nedtrappningsperiod kommer allt gå åt skogen).

Mer än så tänker jag inte lova mig själv, för jag kommer bara bli besviken i så fall.

Hur som helst, nu har ni fått en inblick i mitt beroende. Skulle kunna skriva upp allt jag ätit idag, men jag skäms för mycket.

Lov!

Shh, rest in progress.

Uppdaterar när jag sitter vid min dator tror jag. Men ja, det är lov nu :) wunderbaum! ;)

Stfu, kthxbai.

"Du ser lite ut som en tant idag"
Well f... you too!

"Kristna jävlar"

Jag är en av dem. Remember?
Visst, jag är inte up in your face about it, men när ni uttrycker er så tar jag åt mig.
Alla har väl rätt till sin tro eller icketro?

Puss på er "ateistjävlar"... tänk er för innan ni öppnar käften, kthxbai.

Laxermedel

Skolans kaffe ger mig magknip varenda gång. Ändå dricker jag det i princip varje dag ^^ lär mig aldrig.

Redigerar film, ska göra det en timme till. Sen blir det lunch och engelska hela eftermiddagen.

Imorgon är det studiedag så jag ska jobba med filmen då, tills den är klar :P I sure have my work cut out for me.

Back to work! Ha en trevlig torsdag. Pöss

Idioter

Jag är på bristningsgränsen nu. Sjuk stress pga filmprojektet och sen får man bara negativitet om LCHF. Att man omöjligt kan må bra utan kolhydrater. Att man säkert kommer gå upp hälften av vad man gått ner när man slutar. Att det är skitsnack. Och samma människa la en rätt taskig kommentar om att jag är kristen förra veckan. Inte nog med det, människan är lärare också.

Fick nog, kände att jag höll på att bryta ihop så jag gick ifrån matsalen. Sitter uppe på hyllan och försöker lugna ner mig.

Filmen ska vara klar på fredag. Jag har så sjukt mycket att göra. Måste klippa allt, pussla ihop det, fixa med övergångar och musik. Utöver det ska jag vara vikarie i spanska imorgon och torsdag. Har skolråd imorgon. Läxor.

Jag fungerar inte under stress. Mår så sjukt dåligt då. Tappar aptiten, mår illa och blir i princip okontaktbar.

Blir så förbannad när människor ska hålla på och dissa min diet. Den funkar ju för i helvete för mig! Och har man inte provat själv bör man hålla käft.

Är på gränsen till tårar hela tiden nu. Så folk bör hålla sig undan eller hålla käft.

LCHF update! Aka hmm...

På något lustigt sätt har jag gått ner ett par kilo till... vägde typ 94 kg i mitten/slutet på november. Gick upp typ 2 kg i samband med dreadsen och julmaten. Har inte riktigt lyckats gå tillbaks till LCHF sen dess men när jag vägde mig idag låg jag på 92 kg.
-18 kg sen start alltså.
Har 7-10 kg kvar innan jag nått målvikten.
Sjukt.
För 7 månader sen vägde jag 110 och ville svälta mig själv till döds i princip.
Hard work pays off!

Puss ♥

Helt åt helv...

Två ord:
Extrem svacka.

Mår verkligen piss just nu, och som vanligt utan någon vettig anledning. Befinner mig bara i en bubbla av likgiltighet. Helt avstängd från allt. Kan inte kommunicera på något vettigt plan, det blir bara falskt och glättigt. Känner mig helt avtrubbad och som att jag inte skulle kunna bry mig mindre ifall jag inte vaknade imorgon liksom.
Jag borde hata den känslan men jag bryr mig inte.
Jag borde känna skuld över att jag oroar människor men inte det heller.

Jag är i ett tillstånd då jag skiter fullständigt i precis allting och då jag ändå har vett nog att veta hur jag borde känna, isolerar jag mig från omvärlden så att ni slipper mig och min skit.

Tänkte bara säga det, ifall det är så att någon mot förmodan undrar vad sjutton det är med mig.

Yes.
Hejdå.


PS. Ingen idé att varken oroa sig eller försöka kontakta mig, jag är inte suicidal. Jag är bara sjukt låg och har knappt kraft nog till att funktionera som människa, så just stay away until I say otherwise.

Angående LCHF.

Det går typ inte alls, jag har hamnat i ett sjukt sockerberoende igen. Så jag ska trappa ner på det med frukt. Känns bättre än godis även om fruktsocker är fy också.  Måste börja någonstans liksom.

Sitter hemma hos pojkvännen och lyssnar på Muse :)

Är även med i en film nu i skolan. Spelar Stuffis flickvän xD men imorgon måste jag spela otrogen... kommer kännas weird.

Ska höja min medicin igen, är så himla låg nu för tiden.

Nu ska jag äta physalis och njuta en stund.
Och plugga spanska!!
Pusshej.

Blogga från nya mobilen

Har skaffat mig en Samsung galaxy s3, finfina grejer alltså!
Lustiga drömmar fortsätter... hm.

Mat i ugnen och jag orkar inte blogga nu xD

Puss.

In my corner of the world

Har haft konstiga drömmar de två senaste nätterna... om människor från förr och relationer som upphört existera. Kanske är det min hjärnas sätt att bearbeta saker, men det har känts lite obehagligt. Det är inte människor jag vill drömma om.

Idag är det fredag, jag har precis druckit skolans laxermedel till kaffe och ska snart återgå till att klippa och redigera filmmaterial.
Jag har lite ont i magen och känner att mitt psyke inte är redo för att trappa ner medicinen. Jag är snurrig i huvudet rätt ofta och har ångest i kroppen som känns som att den är på gränsen till att bryta ut hela tiden. Jag har upplevt deja vu ett par gånger den här veckan och förr triggade det panikångestattacker, så det gör mig nervös för det är riktigt hemskt att uppleva.
Funderar på att öka min dos igen för jag mådde bättre innan, men samtidigt känns det så dumt att gå tillbaks när man börjat trappa ner. Jag vill ju sluta ta den helt... har gått på den i över två år.

Vi får se.

Nu är jag sen till lektionen så jag får skriva mer sen. Fest ikväll iaf, och LCHF går sakta men säkert framåt. En dag i taget.

Puss.

Bästa lördagen på länge

Var och firade Esther, som fyller år på måndag, idag... vi var ute hos Hanna som bor lite utanför stan, typ på landet. Skitmysigt! Vi åkte tefat bakom en fyrhjuling, hysteriskt roligt :D sen åt vi massor av korv med bröd och godis ^^ sen blev det kladdkaka och skratt och prat och sen chips med dip... sjukt tjockt!
Det var iaf askul att få vara barnslig i snön iförd täckbyxor och allt :)
Vi åkte hemåt vid 20.30 typ och fick oss en liten promenad genom en okänd del av Lambohov ^^
Väl hemma visade jag några sjuka spel för Stuffi, så vi har skrattat ihjäl oss ett tag nu och är helt slut.
Sovdags då, helt enkelt.
Har varit en sjukt awesome och rolig dag med härliga människor, kunde inte önskat mig nåt bättre!

Puss på't <3

Ass effect

Min pojkvän ligger bredvid mig och spelar. Haha. Han var dock gullig och frågade om det var okej först... sötnöt!

Efter imorgon har jag klarat av första hela veckan i skolan utan sjukdagar den här terminen. Ett hinder mindre :)

Verkar bli lite chillfest hos Jack imorgon, kan bli nice alltså!

Är väldigt seg i kroppen för tillfället. Aunt Irma's visiting... brukar känna mig hängig då.

Shoppade med mamma igår, det var mysigt. Saknade henne och var lite ynklig och gnällig igår så hon körde hit för att vara supermum <3

Ska upp tidigt imorgon så jag ska försöka sova nu.
Stuffi tyckte jag skulle skriva en sak förut, men det tänker jag inte göra. Han ligger ändå och tjuvläser allt jag skriver nu så.....

Haha. Bai.

Serve ice cold

Ringde till min mor igår och bröt ihop lite i telefonen, åkte sen för att fixa en del saker som krävdes för att lugna mig. Allt gick bra och ett frågetecken har rätats ut nu i alla fall.
Mamsen är snart här då vi ska umgås en sväng och shoppa lite på stan.
Ska mest köpa basicgrejer... underkläder och leggings typ... Sen får jag se om det dyker upp något skojigt när man är igång :P
CSN kom in i natt så det är därför, känner att jag vill skämma bort mig själv lite...

Ska till Stuffi sen, sover förmodligen där.

Är sjukt trött och har haft en konstig dag... Det har gått upp och ner hela tiden typ.
Sjukt jobbigt.
Önskar att min medicin kunde stabilisera mig mer än den gör... Om det är för att jag sänkt dosen vet jag inte.

Men men... Nu är mamma här så jag ska dra mig.

Hoppas ni har det bra ute i vårt vita land!
Pöss

Likgiltigheten på botten av mig själv

Ett plötsligt fall ner i avgrunden, helt oväntat, men där tycks jag vara fast... I alla fall för idag.
Jag är väldigt off, väldigt nere.
Deppig.

Det har inte hänt något direkt... jag är bara inte glad.

Känner för en stor påse smågodis (som jag vet bara leder till ångest och dumma tankar om självsvältning efteråt) och för att krypa ner under täcket och ligga ensam i mörkret med en datorskärm fylld av eskapism.

Bara få vara patetisk och låg alldeles själv. Inte för att sällskapet jag skulle kunna ha på något sätt är fel, men jag orkar inte med att dra ner någon annan i mitt träsk av antiallt och depp. Dåligt samvete är det sista jag vill addera till känslolistan just nu.

Frågan är ju bara om man ska ge efter för de begär man har...
Dwell in the darkness for a while...

Förmodligen inte, och LCHF och godis är ingen bra kombination.

Jag är bara så orkeslös gällande precis allt.
Orkar inte vara pepp gällande skolan, eller fritiden... Eller mitt välmående.

Jag bara... existerar i vardagen just nu.
Utan planer.

Jag är i en dyster likgiltighet gällande livet, och det tär på mig.

Sen snurrar jobbiga funderingar i huvudet, en av dem kan man lätt få svar på, men då måste man hitta viljan till det... Och ha pengar. Vilket CSN tycker om att skjuta på. Ofta.

Åka till närmaste affär med hjälp av svindyr smsbiljett, lägga pengar jag egentligen inte har på godis, äta alldeles för mycket av det och må skit ett tag till sen?
Now that's a plan!

Ähh, jag vet inte.
Är inte kapabel till att fatta beslut idag.

So long...

Hello darkness my old friend

Hej och välkommen till Bexys antidag.

Sover inte bra längre, det är någon form av oro i kroppen som stör hela tiden... Känner mig inte utvilad.
Skolan blev lidande för det idag, var hemma för jag fick inte upp ögonen imorse.
Känns kasst, vill att den här terminen ska vara lika bra som den förra gällande närvaro ju. Måste hitta peppen igen... Inte bara gällande skolan dock.
LCHF känns som världens hemskaste grej för tillfället, åt ju nästan stört mycket kolhydrater under hela december egentligen... Pizzor, godis, bröd, pasta... Chips. Läsk. Glass.
Vad jag än kände för så "unnade" jag mig det med den ena ursäkten efter den andra... Och nu får jag ta smällen för det. Är konstant sötsugen och får sjuka sug efter pasta och bröd på kvällarna. Det är sjukt hur snabbt man faller tillbaks i ett beroende. Och ja, nu klassar jag kolhydratsintag som ett beroende, i alla fall för min del.

Jag ÄLSKAR bröd och pasta, skulle kunna leva på det liksom. Kolhydrater har alltid varit tröstmat. När jag var liten kunde jag gå och tugga på rå spaghetti, eller äta en liten skål med mjöl.... Värma vaniljsocker under en lampa, äta havregryn med oboypulver på. Levde på nudlar under en period när jag var 11 och åt det rätt mycket senare också... Åt väldigt mycket pasta i allmänhet. Bara pasta. Med smör och salt. Bröd har jag en djup kärlek till, tycker det är det godaste som finns ibland. När jag var bebis satt jag i barnvagnen med en baguette som jag tuggade på liksom. Sen är choklad ens bästa vän när hormoner är i omlopp... Det hela ligger djupt rotat och är som en välbekant trygg famn att vara i, därför är det så himla lätt att fastna i de vanorna igen... Och det har jag lyckats med nu.

Jag VET ju att LCHF fungerar. Jag gick ner ca 16 kg på mindre än ett halvår. Och maten är god, man får unna sig gott kött och feta såser... Det är inte som att jag har brist på maträtter att laga eller så.
Självdisciplinen är däremot som bortblåst. Jag vet vad jag borde göra, och vad jag kan göra, men ändå väljer jag den snabba, enkla vägen som leder till att alla kilon packas på igen. Det är det sista jag vill, för jag vet hur sjukt dåligt jag mådde av att se en tresiffrig vikt på vågen, hur äcklad jag var av mig själv och hur illa alla kläder satt.

Jag vill börja träna igen, komma i form, känna mig stolt över mig själv... Men det är något som inte stämmer, något som ligger och gnager inombords, som rubbar alla bra tankar.
Vad det är har jag inte kunnat sätta fingret på än, men jag har mina aningar, och de handlar om framtiden.

Jag tvekar, återigen, på vad det är jag vill.
Det är mycket annat som lockar, som inte är skolbänken, och jag är inte bra på att kontrollera mina tankar. Det är snarare tvärtom. Känner mig som en kluven fågelunge som inte kan bestämma sig för om nästet är rätt ställe eller inte... Ställer mig på kanten och funderar på att prova vingarna. Sen börjar jag sträcka på dem en aning för att plötsligt vakna och inse att jag fortfarande ligger ihopkurad i nästet liksom... Tankarna finns där men jag vet inte om jag bör agera på dem eller inte.

Har ett halvår, knappt, på mig att bestämma mig... Ska det sökas ny kurs är det väl fram till någon gång i april/maj.

Jag är inte säker på om jag vill gå F-linjen längre i alla fall, jag har väl ett hum om vad jag vill jobba med... Men vet inte hur jag ska ta mig dit, och inser samtidigt att det innebär ett kontorsjobb av något slag, vilket är det sista jag vill... Så det kan ju inte vara det jag vill göra då, eller?
Att hjälpa människor på ett sätt som involverar textskrivande, musik, dans, att lyssna, att prata... Finns det ett namn för det? Finns det en utbildning som leder till just det?
Sen har tankarna på ett musikcafé i England aldrig lämnat mig... Ett typ Espresso House som blir till partyställe på helgerna... Ett ställe där okända lokala band kan spela och där man kan ha teman på speciella kvällar... Ett mysigt ställe att hänga på om dagarna med open mic nights i veckorna... Kombinera det mysiga med ett café tillsammans med pubkänslan som är ett måste i England och häftiga temakvällar på helgerna som bestäms av diverse subkulturer, musikgenrer... högtider.

Däremot inser jag att det kommer krävas en del utbildning för att ens kunna driva ett sånt ställe, samtidigt som man måste ha kontakter, människor som är på och har samma vision... Och jag vill inte se det bli verklighet när jag är 30+, jag vill att det ska hända... NU.

Man får väl drömma...?

Jag är i alla fall inte på topp alls, många jobbiga frågor i huvudet och brist på självdisciplin och pengar och inspiration.

För många måsten, som inte alls är jobbiga egentligen, men det tar bara emot allmänt just nu.

Därför har jag knappt tagit mig upp ur sängen på hela dagen och ligger i mörker. De enda ljuskällorna är en ljusslinga, min älskade lavalampa och datorskärmen.

Det är skönt att kunna skriva av sig om inte annat... Så here you have it, min antidag.

Chooseday

Varit en ganska upp och nerig dag...
Insåg igår kväll att mina Fruscianteskivor är hos mitt ex, och det suger.
Har dessutom lyckats tappa bort (eller så var den hos honom också) en alvtröja jag köpte i Sthlm i höstas...
Var väldigt nere imorse iaf och hade ingen matlust alls.
Första lektionen var spanska, kul att det börjar igen!
Sen var det lunch... såg ut som spyor... skulle tydligen vara köttgryta. Alltså random grönsaker, syltlök och köttbitar i slemsås. Mmmm... Blev sååååå mätt. Not.
Stuffi åkte hem på lunchen för han mådde dåligt, kändes ensamt då... Är så van att alltid ha honom hos mig så det kändes bajs.
Sista lektionen var temasvenska... slutade vid 14 och gick hem.

Städade, tro det eller ej!
Dammsög hela lägenheten och plockade skräp, så nu är det iaf lite fräschare här.
Är bara en hög med disk och ett antal högar med kläder som behöver tas itu med.

Vi beställde pizza. Aldrig ätit en hel pizza själv innan. Den slank ner lite för lätt. Sen däckade vi.
Nu har jag inte bara dåligt samvete utan halsbränna också... Yay.

LCHF går inte alls just nu.
Trött på brödet... Orkar inte laga mat till frukost och är bara sugen på kolhydrater hela tiden...
Skitjobbigt!

Vet att suget släpper snabbare om man motionerar lite under tiden... Hm.

Behöver åka och storhandla när CSN kommer in... Får låna bärhjälp och åka till Willy:s typ.

Yes.

Anyhow, ska kolla på ett avsnitt av Person of Interest med älsklingen nu, sen duscha och typ sova eller nåt.

PÖSS!