Lustigt hur mycket ens humör kan skifta. Igår var det upp och ner varannan sekund i princip, idag är jag bara sjukt låg. Orkar inte träna, orkar inte bry mig om vad jag äter... Vill bara sova tills jag kan gå en hel dag utan att må skit på det här sättet. Allt känns bara jobbigt. Vill se resultat snabbare, blir opepp när ingenting händer. Jag vet att det tar mer än en vecka innan saker ändras, tro mig, men jag tappar gnistan så lätt.
Känner mig fet och äcklig, så jag vill inte vara social. Trodde att det skulle gå igår, vi skulle egentligen till Västervik och karnevalen, när jag hade gjort mig i ordning och sådär... Men näe. Då kom klädångesten och knackade på istället, äger inte ett enda plagg som jag vill bli sedd i för tillfället. Hemma är en sak, och när Stuffi är här bryr jag mig inte på samma sätt. Men att vara bland folk och se ut som jag gör? Glöm det.
Spelar verkligen ingen som helst roll vad någon säger, för jag känner så starkt hat mot min kropp och mig själv för att jag tillåtit mig själv bli så här stor igen.
Jag mår illa av att jag väger över 100 kg igen. Det är sjukt.
Och när jag är såhär nere finns det inte en enda cell i mig som ens tänker försöka förmå mig att träna.
Den här dagen kan gå och dö.
No comments:
Post a Comment