Stanton Warriors

Dagen började riktigt dåligt, resulterade i att jag missade sista dagen i skolan den här veckan. Känns inte alls särskilt bra att ha varit borta 4 dagar i rad nu, men det känns ändå mer okej när det inte bara handlat om psykiskt mående. Rätt fucked up egentligen, att fysiska åkommor känns mer valid som ursäkt än ens psykiska mående... Aaaaanyhow, ska inte snöa in mig på det nu.

FÖR...

När jag väl började om min dag möttes jag av massa fina och kloka ord av en lika fin och klok vän som fattats mig på senaste tiden, och det lifted my spirits. Det i kombination med Stanton Warriors på hög volym gjorde att det där härliga pirrandet i magen satte igång, det som betyder att man är pepp på livet och sitter och småstudsar i sin säng non stop. Det ska dansas imorgon så jag ska börja min uppvärmning redan idag och komma in i flowet så att det bara är att köra när vi ses. Ska se till att min tutting combo sitter i muskelminnet, finslipa på den och öva på pops och handflow, samt bara vara i nuet och känna kärleken till dansen som finns inuti mig. Någonstans. Den kärleken som gör att man släpper alla hämningar och bara kör.

PEEEEEEEEEPPAAAAAAA!

Stanton Warriors gör mig löjligt pepp och uppåt, ska dra in min stora spegel hit (till sovrummet) och börja dansa nu tror jag, kan inte sitta still ändå.

WOHO.

Hoppas alla får en finfin långhelg om ni har en sådan, annars... får ni ha det awesome ändå :D