Kylan blev min vän...

Igår, eller egentligen i natt, sjönk jag djupare än någonsin förut. Jag vill inte gå in på detaljer såhär öppet, men känner ändå något slags behov av att berätta att det är illa nu. Jag bryter ihop flera gånger i veckan, det känns som att min kropp sakta slutar fungera och jag känner mig uppbyggd av tårar och ångest. Om det här inte är botten på hålet jag hamnat i vet jag inte om jag överlever att falla djupare. Min ork och min vilja är slut.