Eller också är det helt okej att det går månader mellan gångerna jag skriver.
Det är ändå min blogg. Har ingen jag skriver för egentligen.
Jag blev färdig med Komvux, skaffade en ny tatuering i USA, hade ett förhållande i 5 månader som tog slut av diverse anledningar, men det var mitt val.
Vad jag gör nu?
Tränar, hänger med vänner, spelar, längtar efter hösten, ska börja jobba om någon vecka förhoppningsvis och har återigen överlevt depression.
Jag har planer, viljor och drömmar, vad som blir verklighet återstår att se.
Men jag är här, och gör saker för min skull nu.
Det är ovant, men skönt.
Tror inte jag har mycket mer att säga, men det kändes trist att jag inte hade skrivit något här sedan maj... vet att jag om några år kommer fundera på vad som hände den här sommaren, och varför jag inte skrev saker... men å andra sidan lär jag minnas den ändå, för att jag skriver det här nu.
Next level remembering.
Indeed.
På återseende.
