Sunday 22 May 2011

Stop and freeze, crash and burn.

Tycker min läkare ska sätta in antingen en till medicin mot oro och panikattacker, eller en starkare antidepp/ångestdämpande.

Orkar inte vara på topp för att en sekund senare sitta och hyperventilera mellan gråtattacker, försöker verkligen komma någonstans i livet nu, jag har haft praktik i snart ett halvår, och vet att jag är uppskattad där, både av barnen och lärarna. Och jag älskar att vara där.

Samtidigt gör andra människor val som påverkar mig känslomässigt på ett negativt sätt.
Och jag vet att många skulle klippa banden till det negativa och gå vidare med sig och sitt, det funkar inte så i det här fallet. Så därför skulle jag inte ha något emot något mer som tillförs så jag kan fungera som en "vanlig" person.

Säger inte att jag inte bör reagera, men det är väl ändå skillnad på att reagera och att bryta ihop så pass att man knappt kan ta sig upp ur en soffa?

Ikväll har jag tänkt färga om håret i alla fall, för att byta samtalsämne. Eller ja, vadå samtal? Det är mina ord och mina ögon som läser orden som då bearbetas allt eftersom de skrivs som jag kallar för samtal nu.

Funderar starkt på att lägga ut en sådär 300kr på hår också, för fler dreads. Har ju hela bunten med lila och svarta jag redan gjort, men jag har blivit kär i neonfärger och vill ha lite skojsiga färger nu när sommaren är här...
Neongul, neonorange, neongrön, en fin turkos, en röd/rosa och så mina lila och svarta dreads ^^

Minns mycket väl hur jobbigt det var att göra dem, men jag kom även på att jag knöt håret fel innan jag tuperade, så det lär vara lättare nu... Ska kolla om jag har pengar på konton, isf slänger jag iväg en beställning och hoppas håret kommer inom en vecka, som det står att det ska, och inte 3 månader senare som sist...

Helgen flög förbi, typ. Kanske för att jag faktiskt gjorde annat än satt i nåns lägenhet och glodde för en gångs skull?
Jag och mamma åkte till Norrköping igår, för jag var shoppingsugen ^^ Lyckades pricka in en rea på min favoritaffär (New Yorker) och kom hem med 2 nya tshirts, 1 linne och ett par skor :3 ...och ett nagellack och en ny mascara + ett linne från H&M :P

Sen solade jag en stund, åt, och drog till stan för att umgås med Bazze. Det var nice!
Bara ta det lugnt och umgås utan att det ska festas osv, längesen man gjorde sånt.
Vi kollade störda saker på Youtube som vanligt och spelade tvspel faktiskt! JAG, som aldrig spelar annars..! Haha, det var kul dock, även om jag failade en hel del :)

Det blev även Bookworm Adventures ett tag och sen Drawn Together och Adventure Time.

Fick sms från mamma nu som inte orkar färga mitt hår.. haha, typiskt. För nu kommer dilemmat... Om jag ska färga det imorn kan mitt hår inte vara nytvättat, men jag behöver verkligen tvätta det nu... Aja, får duscha iaf och hoppas att jag lyckas skita ner håret tillräckligt imorn :)

Känns som det är mycket nu framöver, på torsdag är det tänkt att vi ska (eller ja, 7-9an på skolan) ha ett musikcafé, och jag är med där också... Vi lyckades spela igenom låtarna på rad för första gången i fredags, och då var det mycket osäkert ändå med sång och avslut... Så jag vet inte hur det ska gå riktigt... Det borde skjutas fram ett tag faktiskt.
Och förutom mina långa dagar i skolan firar jag och Ronny 9 månader på lördag, och då åker även mamma och pappa iväg till Örebro för dom ska åka MC och njuta av ålderskrisens spännande händelser... Vilket betyder att jag måste vara hemma och vara hundvakt.
Skolavslutningen närmar sig, jag måste ta reda på om det finns något för mig till hösten på skolan, om inte måste jag kasta mig in i någon form av praktik via AF, det måste beställas festivalbiljett och så finns det säkert tusen saker till jag inte kommer på just nu...

Ska iaf hoppa in i duschen snart och sen gå och lägga mig så jag är pigg imorn :)
Barn har energi i kopiösa mängder, så man får inte gå runt och halvsova där inte!

Yeah, har nog inte mycket mer att säga, såå.... Cya!

Sunday 15 May 2011

Alone I Break

All this shit I seem to take, all alone I seem to break.

Vet inte hur det lyckas bli såhär jämt, att jag nästan alltid åker hem med tårar rinnande.
Jag har höjt min dos till 3 tabletter om dagen nu, 150mg Sertralin alltså. Funderar på om det är bättre att få en starkare utskriven... Eller om jag kanske behöver byta medicin helt.
Får se hur det känns om någon vecka.

Som det är nu verkar ingenting fungera, självskadebeteendet återvänder och jag har inte kraften, men framför allt inte viljan att stå emot.
Det om något tyder väl på att saker måste ändras?

Jag vill inte må såhär, för jag orkar inte låtsas mer.

Det finns inte mycket mer att säga, för det avgörande beslutet ligger inte längre hos mig.
Chans på chans, och många tycker säkerligen att det redan har gått för långt.

Den som lever får se, eller något sånt.

Jag återgår till min ensamhet i sovrummet nu, här kan inget skada mig utom mitt sällskap.

. . . . .Followers. . . . .