Igår var jag och gav blod, första gången, och det gick mycket bra! Johnny var mer nervös än jag och satt på britsen bredvid och klämde på en stressboll i form av en bloddroppe. Det var rätt sött faktiskt. De tog sju rör blod för tester och sedan 4,5 dl blod som hamnade i en påse. Det var rätt häftigt att se en så pass stor mängd av sitt blod utanför kroppen... Hehe!
Jag ansökte om att bli blodgivare i samband med att jag tog blodprover för att se om jag hade PCOS (vet inte om jag bloggat något om det, men testerna visade att jag inte ha det, och jag orkar inte bry mig längre, typ) och ringde upp blodgivarcentralen efter att jag hade fått ett sms om att de sökt mig. Förmodligen hade jag vägrat svara då jag inte svarar om det är okända nummer som ringer, men det visade sig i alla fall att de hade brist på min blodgrupp så de bokade in mig dagen därpå för att ge blod. Jag ingår i 6% av Sveriges befolkning gällande blodgrupp, och är lycklig lottad nog att vara universell donator när det kommer till röda blodkroppar. Rätt häftigt!
Blodplasman kommer det forskas på, främst för att skapa mediciner till människor med blödarsjuka. De röda blodkropparna är de som kan hjälpa till att rädda andra.
Efter processen, som tog max 40 min, fick jag saft och chokladboll samt välja en gåva som blodgivare får som uppmuntran för att de donerar sitt blod. Jag valde en buff i svart med vitt spräckligt mönster och "geblod.nu" på. Brukar använda min buff med Vallas logga på när jag tränar, för att inte bli piskad av dreads i ansiktet, så nu har jag en till helt enkelt! :) Det fanns t-shirtar och strumpor och termosar och kylväskor bl.a... Mycket fina saker helt enkelt!
Jag kände mig lite halvt väck i huvudet resten av dagen och blev andfådd väldigt lätt, jag blev gnällig och fick sjukdomskänslor senare på kvällen, men efter många timmars sömn känner jag mig nu relativt okej. Fortfarande lite svag och så, men det kan även bero på att jag inte har ätit något än.
I och med att nålen var tjockare än andra nålar de använder vid exempelvis provtagning har jag ett ganska synligt stickmärke kvar i armvecket, men det försvinner så småningom.
Jag fick järntabletter som jag ska ta mellan gångerna jag donerar, vilket jag får göra var 16:e vecka. Nästa gång blir i slutet av september.
På det stora hela var det en rätt kul upplevelse. Smärtfri om man bortser från det lilla sticket av nålen, vilket inte var värre än ett vanligt blodprov. Min arm kändes smått bortdomnad mot slutet, men inget värre än så. Ser fram emot nästa gång, och är lite smått stolt över att ha en relativt sällsynt blodgrupp.
Rekommenderar alla att bli blodgivare, eller i alla fall ansöka om det, det är ju inte alla som kan eller får. Men det är värt att testa! :)
Läs mer om det här!
Trevlig helg :)
Friday 29 May 2015
Tuesday 26 May 2015
Ugh, drama.
Det är som att jag färdats fem år bakåt i tiden, det är bara andra människor och andra lägenheter. Men beteendena och allt självförvållat drama är precis som då. Löjligt. Barnsligt. Idioti på hög nivå. Patetiskt. Tragiskt. I could go on, but you get the picture.
Det är helt enkelt livet jag flyttade ifrån och lämnade bakom mig, men på något vänster sugs man in i skiten ändå. Det är som att allt vad white trash är letar upp de som försöker hålla sig undan och invaderar ens liv ändå. Vidrigt.
Jag är i alla fall färdig med allt sånt, har ingen empati att ge och framstår säkert som världens bitch, so be it. Jag bryr mig faktiskt inte, folk får avsky mig så mycket de vill, jag tänker ha något med deras skit att göra. End of story.
Ska vi se till resterande saker som inte stod helt rätt till förra gången jag skrev har det väl i princip blivit bra igen, men det är så tvära kast och extrema vändningar att jag inte vågar lita på att det som är bra ska hålla i sig. Hoppas på att bli positivt överraskad dock. Oavsett vad tänker jag inte göra något annorlunda, utan håller i för glatta livet och hoppas stormarna avtar så småningom.
Det har helt enkelt varit en intressant helg.
Idag (igår tekniskt sett) firade mina fina föräldrar 25 år som gifta. Silverbröllop! Inte illa pinkat för ett par trähästar alltså. De fick en posterversion av en av bilderna jag tog på dem för ett tag sedan, samt en fotobok med mängder av andra foton från samma shoot. Det uppskattades. Blev precis som jag ville. Mycket nöjd!
Del ett av min bikini dök upp i brevlådan idag, den är en aning för liten, omkretsmässigt, så jag och mor ska sy om den lite. Hoppas på det bästa! Nu är det bara att invänta del två och hoppas att storleksguiden inte ljög...
Imorgon (idag...) ska det tränas! Var över en vecka sedan senast... ajabaja!
Myes. Var nog inte mycket mer än så...
Bai ^_^
Det är helt enkelt livet jag flyttade ifrån och lämnade bakom mig, men på något vänster sugs man in i skiten ändå. Det är som att allt vad white trash är letar upp de som försöker hålla sig undan och invaderar ens liv ändå. Vidrigt.
Jag är i alla fall färdig med allt sånt, har ingen empati att ge och framstår säkert som världens bitch, so be it. Jag bryr mig faktiskt inte, folk får avsky mig så mycket de vill, jag tänker ha något med deras skit att göra. End of story.
Ska vi se till resterande saker som inte stod helt rätt till förra gången jag skrev har det väl i princip blivit bra igen, men det är så tvära kast och extrema vändningar att jag inte vågar lita på att det som är bra ska hålla i sig. Hoppas på att bli positivt överraskad dock. Oavsett vad tänker jag inte göra något annorlunda, utan håller i för glatta livet och hoppas stormarna avtar så småningom.
Det har helt enkelt varit en intressant helg.
Idag (igår tekniskt sett) firade mina fina föräldrar 25 år som gifta. Silverbröllop! Inte illa pinkat för ett par trähästar alltså. De fick en posterversion av en av bilderna jag tog på dem för ett tag sedan, samt en fotobok med mängder av andra foton från samma shoot. Det uppskattades. Blev precis som jag ville. Mycket nöjd!
Del ett av min bikini dök upp i brevlådan idag, den är en aning för liten, omkretsmässigt, så jag och mor ska sy om den lite. Hoppas på det bästa! Nu är det bara att invänta del två och hoppas att storleksguiden inte ljög...
Imorgon (idag...) ska det tränas! Var över en vecka sedan senast... ajabaja!
Myes. Var nog inte mycket mer än så...
Bai ^_^
Friday 22 May 2015
Don't tell me I'm a right that's wrong
Not in a very good place at the moment...
Känns som att min värld vänds upp och ned titt som tätt. Ena sekunden är allt bra; som det ska, nästa är det kaos och ångestfyllt. Tror att det värsta med det är att jag inte kan göra annat än ge det tid. Ha tålamod. Vilket jag är riktigt urusel på. Tänker inte gå in närmare på det, men saker är långt ifrån hur jag vill att de ska vara. Gällande mycket.
Linköping var trevligt, ska försöka hänga där en del i sommar, det är ändå där majoriteten av vännerna finns liksom. Jag saknar att umgås med människor.
Längtar otroligt mycket efter England. Vill träffa min syster, resten av släkten, framförallt komma härifrån. Komma hem. Känna mig hemma. Samtidigt ligger det någon form av ångest inför det, på grund av min vikt. Den har kommenterats förr, och även om jag jobbar på det så är det fortfarande något av det känsligaste som finns i min värld. Jag såras lätt. Försöker förringa alla sådana dumma tankar och fokusera på allt som kommer vara bra med resan istället.
Var hos psykologen idag. Eller ja. Jag trodde att jag skulle träffa den jag skulle ha som samtalsterapeut. Icke. Det var ett bedömningsmöte för att se om jag behöver utredas... Hon trodde jag sökte för ADHD. Känns ju verkligen asbra att de har koll. Not.
Som jag uppfattade det när jag blev remitterad dit skulle jag få en samtalsterapeut och en utredning. Inte möten om eventuell utredning. Men jag vet inte, det får bli som det blir, orkar inte riktigt bråka längre. Egentligen bryr jag mig inte om ifall jag har någon diagnos eller inte, vill bara inte bli överrumplad, i princip självmordsbenägen och handlingsförlamad när ångesten slår till och allt vänder på en bråkdels sekund som det gör emellanåt. Har varit stabil ett bra tag nu dock, vilket skrämmer skiten ur mig. Dels vet jag inte vad mitt normalläge är då jag inte minns hur jag var före medicinen, och medicinerade versionen av mig är det enda jag har att jämföra med. Jag vet inte om jag är hypomanisk, eller om jag bara är. Jag vet inte om jag har ovanligt lite eller mycket energi i perioder. Jag vet inte ens vem jag är. Jag är bara så otroligt vilse, och det enda jag ber om är ett mentalt överlevnadskit så att jag inte går och gör dumma saker när något går åt helvete i mitt liv. Tankarna har funnits där sedan innan tonåren, det är sjukt egentligen. Jag ser mina systerdöttrar vara samma ålder jag var när allt började med självskadandet och förstår inte ens hur en sådan tanke kunde existera hos någon så ung. Fucked up rent ut sagt. Jag har inte skadat mig på ett antal månader, vet inte hur många, håller inte räkningen, men bara för att handlingen inte sker betyder det inte att jag är fri. Min go-to tanke är att hitta ett sätt att döva smärtan på. Vilket sätt som helst. Jag vill kunna vara medicinfri och stabil, vara förmögen att tackla svårigheter som vanliga dödliga gör. That's all.
Var rätt låg efter psykologmötet i alla fall, gick och skrev in mig på AF och önskade mest att jag slapp käcka kommentarer och fakeat intresse i vem jag är och vad jag tycker om. Anyhow, nu är det gjort och med lite tur på min sida kan jag sjukskriva mig snart så att jag inte får mer att hugga tag i än jag är kapabel till. Nivån allt är på nu, rent jobbmässigt, passar mig utmärkt, och jag tror inte jag klarar av mer än så just nu. Men, det är ingen trygg inkomstkälla, så jag vill vara en "blodigel på samhället", som en "vän" så fint uttryckte sig förra gången jag gick på soc, igen. Eller om det blir från FK, I don't know.
Mångfacetterat inlägg. Eller inte. Tror 90% av min blogg handlar om min psykiska ohälsa och saker som skiter sig. Go positivity!
Ska i alla fall träna imorgon, helgen blir oerhört ensam, vilket är jobbigt, men jag skulle inte gå in på det. Så jag avslutar nu.
Bye.
Känns som att min värld vänds upp och ned titt som tätt. Ena sekunden är allt bra; som det ska, nästa är det kaos och ångestfyllt. Tror att det värsta med det är att jag inte kan göra annat än ge det tid. Ha tålamod. Vilket jag är riktigt urusel på. Tänker inte gå in närmare på det, men saker är långt ifrån hur jag vill att de ska vara. Gällande mycket.
Linköping var trevligt, ska försöka hänga där en del i sommar, det är ändå där majoriteten av vännerna finns liksom. Jag saknar att umgås med människor.
Längtar otroligt mycket efter England. Vill träffa min syster, resten av släkten, framförallt komma härifrån. Komma hem. Känna mig hemma. Samtidigt ligger det någon form av ångest inför det, på grund av min vikt. Den har kommenterats förr, och även om jag jobbar på det så är det fortfarande något av det känsligaste som finns i min värld. Jag såras lätt. Försöker förringa alla sådana dumma tankar och fokusera på allt som kommer vara bra med resan istället.
Var hos psykologen idag. Eller ja. Jag trodde att jag skulle träffa den jag skulle ha som samtalsterapeut. Icke. Det var ett bedömningsmöte för att se om jag behöver utredas... Hon trodde jag sökte för ADHD. Känns ju verkligen asbra att de har koll. Not.
Som jag uppfattade det när jag blev remitterad dit skulle jag få en samtalsterapeut och en utredning. Inte möten om eventuell utredning. Men jag vet inte, det får bli som det blir, orkar inte riktigt bråka längre. Egentligen bryr jag mig inte om ifall jag har någon diagnos eller inte, vill bara inte bli överrumplad, i princip självmordsbenägen och handlingsförlamad när ångesten slår till och allt vänder på en bråkdels sekund som det gör emellanåt. Har varit stabil ett bra tag nu dock, vilket skrämmer skiten ur mig. Dels vet jag inte vad mitt normalläge är då jag inte minns hur jag var före medicinen, och medicinerade versionen av mig är det enda jag har att jämföra med. Jag vet inte om jag är hypomanisk, eller om jag bara är. Jag vet inte om jag har ovanligt lite eller mycket energi i perioder. Jag vet inte ens vem jag är. Jag är bara så otroligt vilse, och det enda jag ber om är ett mentalt överlevnadskit så att jag inte går och gör dumma saker när något går åt helvete i mitt liv. Tankarna har funnits där sedan innan tonåren, det är sjukt egentligen. Jag ser mina systerdöttrar vara samma ålder jag var när allt började med självskadandet och förstår inte ens hur en sådan tanke kunde existera hos någon så ung. Fucked up rent ut sagt. Jag har inte skadat mig på ett antal månader, vet inte hur många, håller inte räkningen, men bara för att handlingen inte sker betyder det inte att jag är fri. Min go-to tanke är att hitta ett sätt att döva smärtan på. Vilket sätt som helst. Jag vill kunna vara medicinfri och stabil, vara förmögen att tackla svårigheter som vanliga dödliga gör. That's all.
Var rätt låg efter psykologmötet i alla fall, gick och skrev in mig på AF och önskade mest att jag slapp käcka kommentarer och fakeat intresse i vem jag är och vad jag tycker om. Anyhow, nu är det gjort och med lite tur på min sida kan jag sjukskriva mig snart så att jag inte får mer att hugga tag i än jag är kapabel till. Nivån allt är på nu, rent jobbmässigt, passar mig utmärkt, och jag tror inte jag klarar av mer än så just nu. Men, det är ingen trygg inkomstkälla, så jag vill vara en "blodigel på samhället", som en "vän" så fint uttryckte sig förra gången jag gick på soc, igen. Eller om det blir från FK, I don't know.
Mångfacetterat inlägg. Eller inte. Tror 90% av min blogg handlar om min psykiska ohälsa och saker som skiter sig. Go positivity!
Ska i alla fall träna imorgon, helgen blir oerhört ensam, vilket är jobbigt, men jag skulle inte gå in på det. Så jag avslutar nu.
Bye.
Monday 11 May 2015
Progress!
Hittade bilder från februari, tror det var i samband med att jag skulle börja träna igen som jag bestämde mig för att dokumentera eventuella förändringar i bilder. Glömde helt av att fortsätta, men nu, tre månader senare har jag tagit nya och klippt ihop båda sådär fint i Paint... Hur som helst, jag säger jämt att jag inte märker någon skillnad på min kropp, men det syns faktiskt. Kanske inte är någon enorm förändring, men jag har snart tränat en månad på gym, så jag kan väl inte förvänta mig så mycket mer. Innan dess hade jag inte tränat på över en månad, så jag såg nog ut ungefär som på första bilden när vi började träna. Anyhow, har inte brytt mig om att väga mig, för jag blir bara less på de där siffrorna, de sätter griller i huvudet på mig, så jag tänker försöka hålla mig till bilder där jag kan jämföra istället!
Så... Här har ni! Och ja, jag har bara underkläder på mig, deal with it.
Vi tränade idag, och det tog emot mer än jag trodde att det skulle, blev ju bara ett pass förra veckan, på måndagen faktiskt, så det märktes att det gått en vecka sedan senaste passet. Men vi körde på, och det gick bra. Min kilometer på löpbandet görs fortfarande i uppförsbacke med relativt hög hastighet, och det tog mig 13 min 25 sek att genomföra, när jag började på gymmet tog det mig en kvart, och det har väl dels berott på musikval (går alltid i takt till låtarna jag lyssnar på) men nu har jag aktivt valt låtar som håller lite högre tempo, och jag orkar göra det (!) vilket är den största skillnaden. När jag tränade här hemma ändrade jag hastighet och lutning beroende på låt, men nu ändrar jag låt istället. :)
I övrigt hade jag och Johnny en mysig hemmahelg, i vanlig ordning, och har bestämt att jag ska vara där ännu mer nu, men inte flytta in helt riktigt än. För min del kan det få ta tid, tycker det är viktigare att vi har en stabil grund att bygga på än ett vingligt slott som rämnar vid minsta lilla pust typ.
Nu ska jag invadera köket och se till att få i mig mat, sedan... blir det nog några avsnitt av Never Mind the Buzzcocks, dusch och säkerligen mer dator.
That's all. :)
Så... Här har ni! Och ja, jag har bara underkläder på mig, deal with it.
 |
Fortfarande en lång väg kvar, såklart, men det är peppande att se att det fungerar!
|
Vi tränade idag, och det tog emot mer än jag trodde att det skulle, blev ju bara ett pass förra veckan, på måndagen faktiskt, så det märktes att det gått en vecka sedan senaste passet. Men vi körde på, och det gick bra. Min kilometer på löpbandet görs fortfarande i uppförsbacke med relativt hög hastighet, och det tog mig 13 min 25 sek att genomföra, när jag började på gymmet tog det mig en kvart, och det har väl dels berott på musikval (går alltid i takt till låtarna jag lyssnar på) men nu har jag aktivt valt låtar som håller lite högre tempo, och jag orkar göra det (!) vilket är den största skillnaden. När jag tränade här hemma ändrade jag hastighet och lutning beroende på låt, men nu ändrar jag låt istället. :)
I övrigt hade jag och Johnny en mysig hemmahelg, i vanlig ordning, och har bestämt att jag ska vara där ännu mer nu, men inte flytta in helt riktigt än. För min del kan det få ta tid, tycker det är viktigare att vi har en stabil grund att bygga på än ett vingligt slott som rämnar vid minsta lilla pust typ.
Nu ska jag invadera köket och se till att få i mig mat, sedan... blir det nog några avsnitt av Never Mind the Buzzcocks, dusch och säkerligen mer dator.
That's all. :)
Thursday 7 May 2015
How do the sane go upright?
Somnade inte förrän 7 i morse typ, efter att mamma och pappa hade åkt till Kalmar. Allt gick bra där för övrigt, pappa fick komma hem nu på kvällen. So it's all good.
Min dag har bestått av att sova och gå ut med hunden i alla fall. Hade tänkt göra massa saker, men jag var helt slut, hade ont i huvudet och kunde inte riktigt vakna förrän sent på eftermiddagen. Är dock trött nu också, så jag ska strax sova.
Ska in till Västervik imorgon, införskaffa lite grejer inför en fotografering jag ska göra på lördag. Ska alltså ta bilderna, inte vara med på dem. Sedan ska jag träna, äntligen, och efter det vara i Gamleby till lördag förmiddag, då ska jag utföra fotograferandet samt åka in till Västervik igen för att fira min kusin som fyllde 25 nyligen. Efter det, tillbaka till Gamleby för resten av helgen. Blir en del flängande, haha!
Hoppas fotandet blir som jag har tänkt mig. Och att jag faktiskt hittar min kamera imorgon, annars blir det problematiskt. Alltid ute i sista minuten, that's how I roll.
Yes, blir inte mer än så den här gången.
Kthxbai.
Min dag har bestått av att sova och gå ut med hunden i alla fall. Hade tänkt göra massa saker, men jag var helt slut, hade ont i huvudet och kunde inte riktigt vakna förrän sent på eftermiddagen. Är dock trött nu också, så jag ska strax sova.
Ska in till Västervik imorgon, införskaffa lite grejer inför en fotografering jag ska göra på lördag. Ska alltså ta bilderna, inte vara med på dem. Sedan ska jag träna, äntligen, och efter det vara i Gamleby till lördag förmiddag, då ska jag utföra fotograferandet samt åka in till Västervik igen för att fira min kusin som fyllde 25 nyligen. Efter det, tillbaka till Gamleby för resten av helgen. Blir en del flängande, haha!
Hoppas fotandet blir som jag har tänkt mig. Och att jag faktiskt hittar min kamera imorgon, annars blir det problematiskt. Alltid ute i sista minuten, that's how I roll.
Yes, blir inte mer än så den här gången.
Kthxbai.
You're fooling yourself
Intressant dag.
Sov alldeles för lite, sov igenom 5 samtal + ett alarm, vaknade plötsligt av mig själv (bara en kvart senare än tänkt), såg alla missade samtal, fick ett samtal medan jag kollade de missade och gjorde mig i ordning för jobb.
Åkte till Linköping, halvslumrade på tåget, på jobbet fick vi veta att en av tjejerna i gruppen ska flytta på måndag. Det var riktigt trist att höra, hon kommer vara saknad. Vår lilla solstråle. Blev ett bra musikpass i alla fall, två nya tjejer som jag tror kommer passa perfekt där. Fick skjuts till stationen efter jobbet, tog en ischai på Espresso House, tjuvlyssnade på en dejt som pågick i ett hörn, snubben konstaterade att om han någonsin fick en hund skulle han lära den shuffla. Tjejen kontrade med att hon skulle träna agility med hunden, killen svarade "agili...vaa?" sen pratade de om nördiga saker, som onlinespel. Haha. Mittemot mig, en bit bort, satt en snubbe med awesome dreads. Tror jag råkade stirra.
Tog tåget hem, en snubbe satte sig snett mittemot mig och jag kände mig iakttagen. När han skulle av i Gamleby klappade/slog han till mig på axeln och sa "Hejdå!", jag hade musik i öronen, så jag tog ut ena hörluren och sa "Va?", han upprepade sitt hejdå och jag förklarade att jag också skulle av... smått awkward.
Åkte hem, åt pasta, kollade på Never Mind the Buzzcocks och surfade runt i vanlig ordning.
Har hittills blivit anklagad för att posta en bild på BDB/DV i syfte att visa mina bröst (?), blivit kallad för en porrigare och bystigare version av Liv Tyler, samt fått det konstaterat av en tjej att hon "inte skulle banga" följt av en "*ler kaxigt*"... Weird place, internet.
Imorgon ska jag vara hundvakt hela dagen, yay.
Har för övrigt fått tillbaka ett sjukt irriterande tic som innebär att jag måste sträcka ut mina fingrar hela tiden, det är sjukt obekvämt annars. Gjorde så mycket i lågstadiet. Får damp dock, för jag får paroxysm i fingrarna av att jag spänner dem så mycket. :(
Bleh. Jag kan knappt skriva nu, får babbla mer en annan gång. Bai.
EDIT: Glömde, fick resultat på proverna de tog vid gyn.besöket. Allt är normalt. Linköping all over again.
På tal om Lkpg stinker det varmkorv när man går av bussen vid Farmek. Äckel-Scan ligger där. Vill spy varje gång typ. Okej. Så. Nu är jag klar. HEJDÅÅÅ.
Sov alldeles för lite, sov igenom 5 samtal + ett alarm, vaknade plötsligt av mig själv (bara en kvart senare än tänkt), såg alla missade samtal, fick ett samtal medan jag kollade de missade och gjorde mig i ordning för jobb.
Åkte till Linköping, halvslumrade på tåget, på jobbet fick vi veta att en av tjejerna i gruppen ska flytta på måndag. Det var riktigt trist att höra, hon kommer vara saknad. Vår lilla solstråle. Blev ett bra musikpass i alla fall, två nya tjejer som jag tror kommer passa perfekt där. Fick skjuts till stationen efter jobbet, tog en ischai på Espresso House, tjuvlyssnade på en dejt som pågick i ett hörn, snubben konstaterade att om han någonsin fick en hund skulle han lära den shuffla. Tjejen kontrade med att hon skulle träna agility med hunden, killen svarade "agili...vaa?" sen pratade de om nördiga saker, som onlinespel. Haha. Mittemot mig, en bit bort, satt en snubbe med awesome dreads. Tror jag råkade stirra.
Tog tåget hem, en snubbe satte sig snett mittemot mig och jag kände mig iakttagen. När han skulle av i Gamleby klappade/slog han till mig på axeln och sa "Hejdå!", jag hade musik i öronen, så jag tog ut ena hörluren och sa "Va?", han upprepade sitt hejdå och jag förklarade att jag också skulle av... smått awkward.
Åkte hem, åt pasta, kollade på Never Mind the Buzzcocks och surfade runt i vanlig ordning.
Har hittills blivit anklagad för att posta en bild på BDB/DV i syfte att visa mina bröst (?), blivit kallad för en porrigare och bystigare version av Liv Tyler, samt fått det konstaterat av en tjej att hon "inte skulle banga" följt av en "*ler kaxigt*"... Weird place, internet.
Imorgon ska jag vara hundvakt hela dagen, yay.
Har för övrigt fått tillbaka ett sjukt irriterande tic som innebär att jag måste sträcka ut mina fingrar hela tiden, det är sjukt obekvämt annars. Gjorde så mycket i lågstadiet. Får damp dock, för jag får paroxysm i fingrarna av att jag spänner dem så mycket. :(
Bleh. Jag kan knappt skriva nu, får babbla mer en annan gång. Bai.
EDIT: Glömde, fick resultat på proverna de tog vid gyn.besöket. Allt är normalt. Linköping all over again.
På tal om Lkpg stinker det varmkorv när man går av bussen vid Farmek. Äckel-Scan ligger där. Vill spy varje gång typ. Okej. Så. Nu är jag klar. HEJDÅÅÅ.
Monday 4 May 2015
My hair smells of patchouli...
Doften av patchouli i mitt hår får mig att tänka på att vara uppe mitt i natten/tidigt på morgonen (lite som nu), att kolla på YoYoMax12 på Youtube och undra om man någonsin skulle prova recepten, äta couscous med räkor, sitta i badkaret i flera timmar... och allt detta i lägenheten i Ryd. Beställde dreadsschampo på eBay för lite över ett år sedan tror jag, med just patchouli, och det användes flitigt där. Tvättade håret med den lilla biten jag hade kvar igår och därav alla minnen. Eller förnimmelser. Har lagt en ny beställning på likadana schampoo bars. Tänker stinka hippie hela sommaren.
I natt/idag/nu är jag uppe för att jag tyckte att en powernap klockan 20:00 var vettigt, och trots min moders försök att väcka mig, som jag hade bett henne göra, fortsatte jag sova. Till någon gång efter midnatt. Har varit vaken sedan dess och spelat Plants vs. Zombies, och samlat pengar för att köpa saker i spelet. Blir så stressad av det, men kan inte sluta spela. Lovehate relationship där alltså.
Igår var jag och mamma i Ankarsrum för att fira Ronja som fyllde 15 (!), det var trevligt, kul att träffa familj och släkt liksom. Pappa var på andra sidan Sverige efter en Mc-tur till Norge, så han kunde inte vara med.
Helgen i övrigt tillbringade jag i Gamleby hos Johnny i vanlig ordning. Vi kollade på de senaste avsnitten av Grimm och typ... Well, gjorde som vi brukar. Det vill säga sitta vid varsin dator och gosa lite emellanåt. Haha!
Provade mina nya läppstift från Nyx idag. Först det i färgen Key Lime, men mina läppar var så torra att det såg ut som limegrön lera typ. Mycket irriterande, men färgen är awesome! Hursomhelst, skrubbade läpparna tills all torrt skinn var borta och körde på Violet istället. Älskar färgen, det är riktigt intensiv. MEN. Den är inte så lila som jag skulle vilja att den var. Så min plan är att införskaffa den som heter Lilac (om jag inte missminner mig) samt en som heter Pistachio, då den ser helt underbar ut. Ska googla fram bilder på dem och slänga upp här. Anyhow, de sitter länge men känns en aning kladdiga, om jag nuddade läpparna med något alls så smetade det av sig. Men det krävs nog bara lite träning innan man hittar den optimala mängden produkt i förhållande till intensiviteten man är ute efter. Använde dessutom min nyinköpta foundation från Nyx, stay matte not flat, dock hittade jag inte min lilla blender, så jag har svårt att avgöra om den är bättre/sämre än någon annan foundation jag har.
Bleh, det är ljust ute nu. Borde försöka få några timmars sömn till... Förhoppningsvis ska det tränas idag. Vill få till tre gånger i veckan, men det har inte gått så bra hittills. Dumt. Jag försöker ignorera vågen, för jag går upp och ner i vikt hela tiden, stirrar mig bara blind på skiten. Önskar bara att det gick att få synliga resultat snabbare.
Jaja, färdigbloggat för nu. Bilder var det, sedan sömn. Ha en fin måndag!
I natt/idag/nu är jag uppe för att jag tyckte att en powernap klockan 20:00 var vettigt, och trots min moders försök att väcka mig, som jag hade bett henne göra, fortsatte jag sova. Till någon gång efter midnatt. Har varit vaken sedan dess och spelat Plants vs. Zombies, och samlat pengar för att köpa saker i spelet. Blir så stressad av det, men kan inte sluta spela. Lovehate relationship där alltså.
Igår var jag och mamma i Ankarsrum för att fira Ronja som fyllde 15 (!), det var trevligt, kul att träffa familj och släkt liksom. Pappa var på andra sidan Sverige efter en Mc-tur till Norge, så han kunde inte vara med.
Helgen i övrigt tillbringade jag i Gamleby hos Johnny i vanlig ordning. Vi kollade på de senaste avsnitten av Grimm och typ... Well, gjorde som vi brukar. Det vill säga sitta vid varsin dator och gosa lite emellanåt. Haha!
Provade mina nya läppstift från Nyx idag. Först det i färgen Key Lime, men mina läppar var så torra att det såg ut som limegrön lera typ. Mycket irriterande, men färgen är awesome! Hursomhelst, skrubbade läpparna tills all torrt skinn var borta och körde på Violet istället. Älskar färgen, det är riktigt intensiv. MEN. Den är inte så lila som jag skulle vilja att den var. Så min plan är att införskaffa den som heter Lilac (om jag inte missminner mig) samt en som heter Pistachio, då den ser helt underbar ut. Ska googla fram bilder på dem och slänga upp här. Anyhow, de sitter länge men känns en aning kladdiga, om jag nuddade läpparna med något alls så smetade det av sig. Men det krävs nog bara lite träning innan man hittar den optimala mängden produkt i förhållande till intensiviteten man är ute efter. Använde dessutom min nyinköpta foundation från Nyx, stay matte not flat, dock hittade jag inte min lilla blender, så jag har svårt att avgöra om den är bättre/sämre än någon annan foundation jag har.
Bleh, det är ljust ute nu. Borde försöka få några timmars sömn till... Förhoppningsvis ska det tränas idag. Vill få till tre gånger i veckan, men det har inte gått så bra hittills. Dumt. Jag försöker ignorera vågen, för jag går upp och ner i vikt hela tiden, stirrar mig bara blind på skiten. Önskar bara att det gick att få synliga resultat snabbare.
Jaja, färdigbloggat för nu. Bilder var det, sedan sömn. Ha en fin måndag!
 |
| Jag har alltså Key Lime och Violet, funderar på att skaffa Lavender (inte Lilac... lol) och Pistachio. Ska lägga upp en bild på hur Violet såg ut på mig dock, för här ser den mer lila ut. |
 |
| Som sagt, den är mer åt magenta/någon rosalila på mig. Still like it though. |
Subscribe to:
Posts (Atom)