Lördagsuppdateringen!

Kort och koncist:

Antal träningspass: 1 (dåligt, men den här veckan har varit helt uppochner, ska köra ordentligt nästa vecka igen!)
Vikt: 120,9 kg (11 hekto lättare sedan förra lördagen, känns gött och gör att jag inte har lika dåligt samvete över träningen...)
Mål: Träna mer och skära ner på kolhydraterna i vardagen.
Övrigt: Sjuk PMS i några dagar, är ilsk och otrevlig, vill vara för mig själv och gör inget annat än kollar på Dance Moms, MEN: jag tröstäter inte. Det har aldrig hänt förr. Åt ostbågar och lite godis igår, men suget efter det är i princip noll. Åt det för att det var fredag, men tror helt klart att jag kommer kunna strunta i fredagsmys snart, kanske inte varje fredag, men ändå. Skippa någon gång sådär. Framgång!

Uppdaterar om en vecka igen! :)

Hej sömnproblem!

Haft en störd dygnsrytm hela veckan, sov knappt fyra timmar föregående natt, var vaken till 15 ungefär och sov ett par timmar, har varit vaken sedan dess och är inte trött... Har tillbringat större delen av min vakna tid åt att se på Dance Moms. Har dessutom varit väldigt off och sur idag. Lättirriterad och på gränsen till att få raseriutbrott för minsta lilla... PMS för första gången utan meds på fyra år, det är jobbigare än jag minns det. Vet att jag hade kort stubin förr, men att det kändes så här jobbigt har jag visst lyckats förtränga. Det är verkligen på gott och ont det här med att känna saker igen.

Träningen har blivit lidande den här veckan. Skulle tränat i måndags, men trodde jag höll på att bli sjuk igen, så jag avvaktade till tisdagen och tränade då. Orkade knappt min kilometer på löpbandet, körde ingen styrka och idag har jag varit på alldeles för dåligt humör för att göra annat än ligga i sängen och vara ifred. Tänker att jag får köra i morgon, både kondition och styrka.

Ligger i mitt gamla rum, lyssnar på albumet "La Chambre D'echo" av Sopor Aeternus & The Ensemble of Shadows, väldigt mysigt album faktiskt. Har börjat smyga mig tillbaka till musik jag lyssnade på för 5-6 år sedan. Cradle of Filth är inräknade där. Metalträsket typ. SA brukar jag komma tillbaka till varje vinter dock, det är något med kylan och mörkret som gör att det passar så bra.

Jag funderar på att köpa Bio-oil, i hopp om att den ska hjälpa mina bristningar läka snabbare. Står inte ut med dessa streck på min kropp, en del illröda, nästan lila på vissa ställen... Andra har bleknat men är så breda att det känns som gropar i huden. Det känns äckligt och jag blir ledsen av att se dem. Jag vet att alla har bristningar, i princip alla tonårstjejer får dem, men då är det oftast vid höfterna och kanske på låren och brösten... Jag ser ut som att jag har fött fyra barn, min mage är full av bristningar och de deprimerar mig; jag har aldrig fött barn. Jag tycker inte heller om att mina armar/mitt gäddhäng har börjat få dem, jag är väldigt osäker på min kropp, har väldigt dålig självbild, och till stor del är den skev. Men att ha dessa märken på hela kroppen hjälper mig verkligen inte på något sätt att acceptera min kropp som jag aldrig varit nöjd med. Många dagar skulle jag utan tvekan lägga mig under knivar för både det ena och det andra, men jag vet att det mesta sitter i mitt huvud, att det är där jag behöver "skära" för att känna mig bra. Dock ser jag inte hur små hjälpmedel skulle vara så fel, finns relativt billigt att köpa online, får se.

Jag har brottats med jobbiga tankar idag, det är frustrerande att de fortfarande finns hos mig, att jag inte ändrats sedan tonåren. Eller, okej, det är lögn, för nu står jag emot av logiska skäl som att det inte kommer hjälpa på något sätt att ge in för sådana tankar. Men att de överhuvudtaget existerar gör mig ledsen.

Fredag nu, officiellt, vilket betyder att jag får äta vad jag vill. Men jag har halsbränna och sura uppstötningar och vill mest sova... Känner att mina tankegångar inte riktigt har någon röd tråd längre, ska ge sömnen ett försök och hoppas på en bättre dag när jag vaknar.

Ska skriva ett mer utförligt inlägg om min skeva kroppsbild någon gång, med bilder som visar just hur sjukt det är. Stör mig så mycket på att jag inte kunde vara nöjd med mig själv då... Känns bara omöjligt att bli det nu liksom. Även om siffrorna på vågen och klädstorlekar inte mäter ens värde på något sätt. Ugh. Jag är bara trött på att vara stor. Och det är fucked up. Sorgligt. Bajs, nu slutar jag skriva. Hejdå.

Sweat baby sweat

Bestämde mig för att väga mig idag, ligger på exakt 122 kg nu, har gått upp 4 hg igen, men det spelar ingen större roll, igår var det ändå fredag. Håller mig i alla fall till fredagsmys och känner inte överdrivet stort sug övriga dagar, vilket är väldigt skönt, äter inte heller kopiösa mängder när jag väl "får"/kan. Jag har dessutom haft underskott av östrogen sedan början av sommaren (det håller dock på att fixa sig i samband med träning och att jag slutat med medicinen) vilket också gör att jag bygger muskelmassa lättare (som i sin tur väger mer än fett) Så, all in all; progress!

Klev av löpbandet för ett par minuter sedan. Blev en kilometer i varierande uppförsbacke i takt till låtar från VH1s We love the 90's-lista som var på, samt nedvarvning på en minut ungefär. Tog mycket hårdare att köra intervaller på det sättet än när jag i förrgår körde en km på samma hastighet och lutning hela tiden. Körde lite hantlar de första 3-4 minuterna också och ska köra lite styrka nu. Mage, rygg, ben och bröst/armar.

Sen blir det mat och dusch.

Jag tänker bevisa för alla, inklusive mig själv att jag kan göra det här; gå ner i vikt och bli hälsosammare UTAN att lägga mig under kniven.

You're just an empty cage, girl, if you kill the bird.

Idag dök det upp en panikångestattack. Jag har inte varit med om någon så pass intensiv på nästan två år. Vet inte ens om det var så illa då... Jag kunde inte sluta hyperventilera och kroppen krampade. Kände hur hela jag sakta domnade bort och det rann både tårar och snor och saliv. Jag var helt förstörd. Är fortfarande helt slut i kroppen, känner mig öm och stel och fryser trots flera lager. Ska försöka peta i mig något matliknande och sen kolla på serier i väntan på att Johnny ska komma tillbaka från stan.

Vi är på västkusten och är kattvakter åt hans farmor, vi skulle åkt in till Göteborg idag, men jag kaosade totalt, så han åkte in själv och jag har inte gjort mycket alls... Minns inte riktigt hur jag fördrivit tiden mer än att jag suttit vid datorn sedan han drog. Väldigt jobbig dag. Känner mig som en besvikelse som förstör planer också. Det är inte första gången mitt mående förstör hela dagar... Är innerligt trött på det.

Jag har gått ner 3,5 kg ungefär, har inte gjort något särskilt... Var rejält sjuk en vecka, det gjorde väl sitt, och det i sin tur krympte min magsäck så jag äter inte lika mycket. Plus att jag endast äter "dåliga" saker en gång i veckan. Men det hjälpte inte när jag mötte spegelbilden idag ändå.

Känns som att jag förlorar hur jag än gör. Är bara trött. Väldigt trött.