Oh, me.

Would you like to hear my voice sprinkled with emotion?

Väntar på att få ett bekräftande om att få kalla vuxen psyk mitt andra hem (lägg märke till sarkasmen)
känns både bra och dåligt.
lutar mer åt ena hållet efter första mötet, as always.. hoppas bara det hjälper den här gången.
att jag kan få komma ifrån stället som ska hjälpa mig utan att känna "wtf?" för en gång skull...

i måndags slutade vi tidigt för emil var/är sjuk, så jag drog till brorsan ett tag :D ska jag lätt göra oftare! ^^ sen gick jag till gymnasiet och träffade lite rökande muppar... iaf så var jag med dom (ronny o bazze sen) ;) haha! vi typ kollade en massa sjuka youtube grejer och lekte med ett papprör xD haha! lättroade <3>

igår var vi ett gäng hos ida :D askul! ida, jag, johanna, ranja, ronny och tobbe :) vi kollade på film o lyssnade på musik o fulade oss med en cam typ (se bilden, den heter "nygifta" hahaha) xD

idag vaknade jag och mådde riktigt illa, vet inte varför :S har iaf fått i mig frukost men känner mig snurrig och mår illa fortfarande... ibland kommer det i vågor, som när man varit vaken ett tag på morgonen och inte ätit... weird. men jag missade bara en engelska lektion anyway så skitsamma.

VILL ATT MITT HÅR SKA KOMMA!
beställde det för en vecka sen... dom skickade ut det på torsdagen.. hoppas det kommer imorn då ._. så blir det snart dreads :* äntligen. saknat dom! xD

imorn är det iaf musik så det blir kul :D och på fredag... vet jag inte om det händer nåt spec, men lördag-söndag ska jag vara med ronny iaf :) <3
pannkakor ftw <3 :D

haha! yeah, well... det var väl allt :)

plain and simple: fuck

varför ska det stabila man har i sin kaosiga värld helt plötsligt ryckas bort?
sådär helt utan förvarning?
...
eller är det jag som är blind?
som inte ser att såna saker är på väg att hända....

vet inte vad som hände med den här helgen riktigt.
i fredags orkade jag inte med sociala sammanhang.
slocknade vid 17...

lördagen rann mest ut i sanden...

och tidspress på en förtvivlad/ledsen/förvirrad/deppig Bexy gör att jag blir lämnad ensam hemma när jag egentligen skulle följt med till syrran.

Kul. verkligen.

allt är verkligen som en rollercoaster nu.
och jag avskyr det.
alla svängar, oväntade dalar... sega uppförsbackar och den ihållande ångestkänslan.
känslan av att om nåt går fel så är man död.

jag vill vid såna här tillfällen bara klippa alla band med precis alla.
avsäga mig allt vad vänskap är.

jag är SÅ TRÖTT på det som sårar.
nej, allt kan inte vara bra jämt.

men just nu är jag hellre helt själv isf.

skolan känns allt mer frånstötande.
och om jag hade 20000 skulle jag köpa den där bussen.
halvårs resa genom europa.

bort från precis allt.
... det väntar 2011, men jag önskar det var nu.
"jag orkar inte mer" hör man stup i kvarten från i princip alla.
men det är seriöst, jag orkar verkligen inte mer nu.

jag hade planer för nästa helg, men jag vet inte alls hur det blir längre.

jag vill gråta, men det går inte.
jag vet inte vad jag ska göra.
jag vet inte.
vet inte
vet inte
vet inte

och NEJ. jag vill inte prata om det.

jag är så otroligt nära på att bara be alla att dra åt....
för jag pallar inte längre.

hur blev det såhär?...

. : . : . : .

FAIL.