Sunday 23 November 2008

läs inte om du inte är beredd att ta itu med en sida av mig jag inte gärna visar...

Varför ska jag INTE skära mig?

Jag blir mer deprimerad av det.
Jag får fler ärr på handleden
Som jag sen måste dölja
Jag kommer känna att jag svikit mig själv
Det är samma sak som tortyr
Och jag skulle aldrig göra det mot någon annan
Så varför göra det mot mig själv?
Det hjälper inte ens för stunden längre
Känslor kan inte skada mig utan handlingar
Jag ska känna det jag känner istället
Och inte vara rädd för eventuella tårar det framkallar
Jag måste bryta mitt beroende
Om jag vill bli fri
Vill jag bli fri?
Är jag mina ärr?
Tänk om jag inte vet vem jag är utan mina problem
Jag kanske känner mig helt vilse då
Och kanske söker mig till värre saker än rakbladet sen
Nej
Sluta nu
Jag ska inte skära mig
Jag ska inte skära mig
Jag ska inte skära mig
Jag ska…
NEJ.
Min syster behöver mig stark
Mina vänner behöver mig stark
Jag behövs inte nedbruten i trasor
Jag är älskad
Jag behöver inte smärtan
Som tränger undan allt
Även om det är skönt
Även om jag tycker om det
Så är det dåligt
Jag ska inte lova något
Det sätter press
Som leder till fel handingar
Det här har inte hjälpt ett skit
Jag mår exakt likadant som förut
Och är spänd i hela kroppen
Hur slappnar man av?
Visst är jag avslappnad efteråt?
Brukar jag inte vara det?
Minns inte…
Jag borde vara det
Jag kanske borde prova
Se hur det ligger till
Så jag vet inför framtiden lixom
Men nej!
Jag föll efter 24 dagar av att låta bli
Nu har det snart gått en vecka
Och jag bryter redan ihop
Är jag inte starkare än så?
Är jag inte det?!
Jag vet inte
Minns inte
Minns inte känslan av rakbladet mot huden heller
Minns bara hur det pirrar till i mig
Precis innan
Men sen då?
En sista gång
Nej
Jag har haft min sista gång
Vet
Det blir fler
Men det hjälper inte att tänka så nu
Om jag såg mig själv sitta där och göra det, utifrån
Nej
Om jag såg någon annan göra det
Skulle jag bara sitta och kolla på?
Nej…
Men nu är det jag
Jag förtjänar inte bättre än så
Eller?
Jo, det gör jag
Varför skulle jag inte göra det?
VARFÖR känner jag mig egoistisk när jag tänker så om mig själv?
Varje tanke om innehåller att jag duger
Är tabu
Det senaste har precis läkt ju
Det är sjukt
Hur man kan tycka om känslan av att gamla ärr skärs upp
Ingen borde tänka så
Ingen borde någonsin få veta att jag tänker så
Tycker så
Är så
Tappade bort mig nu
Vart var jag?
Just det.
Inte skära.
Hela min nacke är spänd
Oro
Äter upp mig inifrån
Bubblar ut i blodet
Rinner ut med blodet, för stunden
Blöda lite
Bara lite
Nej
Kväva oron på annat sätt
Hur?
Skriva av sig
Men det hjälper inte
Inte nu
Varför?
Jag kan låta bli godis, men jag kan inte låta bli rakbladet?
Dåligt
Äta måste man ju
Skada sig måste man inte
Och ändå är det lättare att låta bli något man måste
Än något man inte måste
Det var så länge sen det började
År av skit
De kan ju ta slut nu
Om jag bara låter bli
Men jag gillar ju känslan
Är beroende
Men vill ändå inte
Eller?
Den eviga frågan
Är jag säker på att jag vill sluta?
Nej
Jo
Vet inte
Det svaret duger aldrig
Inte hos psykologen
Jag tvingar mig själv att utveckla
Jag vet vad som är rätt
Vad jag ska säga
Lurar jag dom?
Mig?
Vad är äkta?
Jag tror att jag behöver någon som håller om mig
När jag gråter
Hela natten
Det är på nätterna det blir såhär
Under dagen kan jag kontrollera det
Oftast
Förutom den där gången i matsalen
Inne på toan
Var tvungen
Säkerhetsnålar som dras mot huden gjorde däremot ont på ett annat sätt
Än rakblad som skär
Och den smärtan tyckte jag inte om
Men det dövade
För stunden
Men på nätterna
Kan ligga och vrida mig i flera timmar
Vill ofta kasta mig ut genom fönstret
Inte så mycket för dödens skull
Mer för smärtan
Att nåt konkret går sönder
Abstrakt smärta klarar jag inte av
Det är det värsta jag vet
Jag behöver någon där
När jag har mina nätter av ångest
Av viljan att skada mig själv
När tårarna inte vill ta slut
Det är så lockande
Att få slut på tankarna
Känslorna
Men jag ska inte
Inte idag
Inte imorn
Inte nu
Nu…
Nej.
Inte nu.
Jag ska läsa det här
Imorgon också
Förlåt för att jag delar mina tankar
Dom är oändliga
Vägrar ta slut
Och jag måste bestämma mig
För att låta bli
Varje stund
Låta bli
Jag ska låta bli
Eller…
?
Det är natt igen…

4 comments:

  1. Jag älskar dig, jag vet att ord inte hjälper och att kanske inte mina handlingar kan ändra på något, men jag vill bara att du ska må bra. Jag kanske aldrig kommer kunna ändra på något, men jag lovar att jag alltid ska vara här för dig, through the good and through bad times. Jag kanske inte kan vara bredvid dig, med dig varje gång det är dåligt, eller ens bra, men jag är alltid med dig i mina tankar. I den här världen, den här jävla världen jag är så trött på, är du mitt ljus.

    ReplyDelete
  2. Du ÄR stark, Bexy, och du KAN stå emot. Det finns ingenting i den här världen som är så hopplöst att det inte går att ordna!! Tro mig, du anar inte hur mycket SKIT jag suttit i förut. Jag vet hur det känns när det gör så ont att man vill skada sig själv; för den fysiska smärtan ska bli större och ta över den psykiska. MEN jag stod emot. Klart, jag slog mig själv rätt hårt många gånger, fick många blåmärken och bitmärken på händerna, men för varje gång jag gjorde det, så kändes det fel. Inte fan hjälpte det! Så jag tog istället tag i mitt problem och löste det. Nu mår jag prima. Du behöver inte skälla ut dig själv: tvärtom! Beröm dig själv, och njut av allt du har i ditt liv! Du är ju så otroligt fin: Du är intelligent, musikalisk, skitsöt, allmänbildad, underbar, charmig och helt jävla fantastisk!! Du anar inte hur mycket du betyder för människor runt omkring dig! Ge aldrig upp, Bexy. Du behövs och du betyder så jävla mycket. <3
    Tack för att du finns och för att du KÄMPAR!!
    Kramar

    ReplyDelete
  3. Du vet att du alltid har mig* ^^ Två svaga är starka tillsammans.

    Om man kollar tillbaks lite ser man att du är mycket starkare nu och har en helt annan inställning. Det du skriver är inte genomsyrat av bara mörker och uppgivenhet, det beskriver att du kämpar. Yay

    Friends forever*











    * klyshé men bra ändå

    ReplyDelete
  4. du är så otroligt underbar! jag avundas dig! du är så himla snygg och har så många vänner som bryr sig om dig. skärde mig en g ja oxå...men nu har ja ett ärr som påminner mig om exakt hur ja mådde då. och får mig att må dåligt-inte på samma sätt då. men ja hittade ett annat sätt att göra av med alla tankar och känslor på. va mer egoistisk säger ja bara! vadå dom? ditt liv handlar vell om dig? och dina vänner vill att du ska må bra för din egen skull och inte för deras! som sagt- du är duktig som kämpar!! kramar

    ReplyDelete

. . . . .Followers. . . . .