*sigh*

på tal om nåt helt annat...

igår brände jag mig på plattången, värsta gången hittills...
upptäcker på kvällen att shit, jag har ju halsfluss.
har mått skit hela dagen och vräkt i mig skit rent ut sagt.
snart hinner hjärnan ikapp det ögonen ser i spegeln och det skrämmer mig redan.

för jag minns hur jag blev.
jag vet hur jag blir.

jag kommer plåga mig själv igen.
tortera min kropp.
misshandla mig själv psykiskt.

för jag duger inte.
oavsett vad någon säger.

det går aldrig in.
det blir aldrig min sanning.

och jag är inte snäll nog mot mig själv för att göra det på ett bra sätt.

nej, straff ska det vara.
annars känns det inte.
annars lär jag mig inte.

och jag blir egentligen farlig när jag bor själv.
farlig för min egen del alltså.

för...
jag kommer förmodligen vägra mig själv mat eller nåt.
leva på ingenting.
sluta köpa saker.

jag ska ta en dusch sen, bara sitta där inne och förlora mig själv i vattnet.
det blir bra.

varför låter du aldrig så glad när vi pratar?
man tröttnar väl på mig.
jag är trött på mig.
så himla trött.

trött på i princip allt.
mest trött på att vara sjuk.
trött på att det är så svårt jämt.

jag kan inte sjunga ordentligt för min hals blir aldrig frisk.
jag kan inte arbeta för jag är inte psykiskt stabil.
jag kan inte jag vill inte och jag tänker inte.

nu vet ni.