Tuesday 14 October 2008

pannkaka med citron & socker <3

messed upp tillvaro med både sött o surt..?
haha, kunde varit... men det var faktist vad ja åt nyss ;) stämmer dock in ändå..


jag ska till BUP imorn. yay ^^

sååå....vad ska jag säga? att jag failade stort när hon sa att jag skulle vara snällare mot mig själv? och istället hatade mig ännu mer, skadade mig ännu mer....exploderade...? tydligen ._.

VARNAR FÖR ATT DET SOM FÖLJER HÄR ÄR DETALJERAT, OCH RÄTT HEMSKT....ANTAR JAG..

typ.... man kan undra "försöker du ens låta bli? kämpar du för att inte göra det?" ärligt? inte den gången... ja fick världens utbrott, de ve hemskt... ja kastade stolar o kläder runt mig, drämde igen dörrar... mina ögon sökte efter nåt att ha sönder....de minns ja.. men, ja rev mig sj på armen ist. tryckte ner naglarna djupt, o bara drog. ja va så arg, så ja kände de knappt. bara, en isande känsla först....sen blev de såklart rött, o ömt... lite märken nu.. men, ja fortsatte inte riva frenetiskt som ja gjort innan så de börjat blöda.... utan... ja började gråta... grät säkert 30 minuter.. me pauser, försökte låta bli. ja hatar o gråta, men de va så svårt. allt gjorde så ont, o ja satt o höll krampaktigt i en kudde o bara grät. sen när ja väl samlat mig....så satt ja vid mammas dator i vardagsrummet, hade smsat en kompis oxå...som ja oroade en del :/ o satt o kolla dom vanliga sidorna...o satt o viskade till mig sj hur dålig ja va. att ja va äcklig, att ja va de sämsta som nånsin funnits, att ja inte borde leva, att ingen ville ha mig här....ja va inte helt medveten om att ja gjorde de...men, de ledde till att ja skar mig... de va länge sen ja tog i sådär. de har nästan alltid varit ytligt... bara som ett rivsår nästan... men den här gången blev de lite djupare på vissa ställen. sen stod ja där, kände ingenting.. o lät blodet rinna utefter armen. hällde vatten på....då rann de ännu mer... de tog ett tag, sen insåg ja att badrummet hade blodstänk lite här o var, så ja tvättade bort allt, o lindade toapapper runt handleden.. sen va ja lugn...melankolisk men lugn.. satte på plåster o tog ett bad, och....dagen efter...så hatade ja mig fortf...men de va söndag...o ja fick träffa lite vänner... på den vägen e de... o de finns inget normalt i de alls. men, de e väl så ja kommer säga...imorn...mer elr mindre...

idag fick ja träffa mina emos, men manda panda saknades :( <3

åkte dock hem tidigt. för ja e fortf sjuk.

ursäkta mitt inlägg, men de behövde skrivas.

3 comments:

  1. Älskade Bexy du ANAR inte hur jävla MYCKET du behövs!!! Alla emosar på skolan behöver dig, t.ex. Du är världens finaste!! <333

    KRAMAR!!

    ReplyDelete
  2. Lycka till på mötet, det brukar alltid kännas bättre efteråt. :)

    Älskade vän, jag vill så gärna hjälpa dig på något sätt, att du ska få ordning på dig, ditt liv och dina känslor. Så vi alla får se en glad, lycklig och frisk Bexy. ^^

    Det är så tomt, och man vet inte riktigt vam man ska göra när du inte kommer och inte mår bra. Hoppas iallafall att du känner dig behövd av oss, emosar. <3333

    KramKramKramKramKramKramKramKram

    ReplyDelete
  3. :''''''( Bexy! Älskade vän! Jag finner inte ord, men jag vill kunna hjälpa dig på något sätt!!! KRAM KRAM KRAM <333333333333

    ReplyDelete

. . . . .Followers. . . . .