Lyssnar på Kent och känner mig melankolisk, vemodig o lite sorgsen fast ändå med lycka och en längtan i hjärtat.
Praktiken har kommit igång nu och jag är helt slut efter mina timmar på skolan.
Inte nog med det, idag hade jag även psykologsamtal. Det var dock inget jobbigt, men ändå.
Till slut fick jag iaf några timmar hos min pojk <3
Det behövdes. Har saknat hans kramar.
Veckan lär rulla på som en fyrkantig sten nerför en platt backe...
Men när helgen äntligen kommer ska den firas.
Eller snarare, fredagen.
Vi har då varit tillsammans i 5 månader, och jag längtar efter att kunna sätta siffror framför den femman.
Ska snart sova, behöver så mycket sömn som möjligt nu.
Så jag orkar.
Och så min kropp håller sig frisk.
Blir dock att slötitta på Bill Bailey. ^^ Klockren människa alltså!
För övrigt borde ni söka på "Mr. Beans Holiday (badging scene)"
Det får mig att asgarva varje gång :'D
Iaf, åter till fredagen!
Blir typ äta gott (förmodligen Pizzeria Victoria) och sen Stadt för RockKlubb :)
Livespelningar är alltid nice!
Är stel som sjutton i axlarna o nacken... inte okej!
Längtar efter att få komma igång på gymmet igen också.
mmmmm
Åh, "stanna hos mig" <3
En av de finaste låtarna Kent har gjort.
Anyhow, orkar inte skriva mer, och har ett par bloggar att läsa, så det får räcka såhär för idag.
:*
No comments:
Post a Comment