Sunday 8 February 2009

Gone but not forgotten <3

Alexandra Ekström....
Livet gav dig inte vad du behövde, och på ett sätt kan jag förstå.
Men samtidigt sitter vi så många med tårar som vägrar ta slut...
Med frågor som aldrig kommer få svar, och med saknad som aldrig försvinner...
Du gjorde ett val.
Vårat val är att fortsätta leva, med dig i våra hjärtan...
För...
Så länge vi minns, finns du. <3
Vaka över oss, vackra ängel...
Klassen är inte hel utan dig och på måndag ska vi minnas.
En dag kan vi minnas med ett leende på läpparna, såsom du alltid log.
Världen kan skita ner sig, för den har förlorat dig nu.
Den var aldrig värd dig.
Och vi kände inte varandra direkt... Men du har satt så sjukt djupa spår.
Och jag kommer nog alltid minnas våran pratstund innan jullovet.
Kommer alltid önska att jag sett mer än du visade.
Men mest av allt önskar jag dig frid nu, vännen. <3

1 comment:

. . . . .Followers. . . . .