längtan

Finns mycket jag längtar efter just nu.
Ett ställe att kalla mitt hem.
Jag har lätt för att flytta in på ställen, kalla ställen där jag bor mer än 3 dagar för hem...
Men att verkligen känna att man bor i något som är ens eget, något som inte är tidsbestämt...
Något man känner sig lugn och trygg i, och där mannen man älskar finns.
Det längtar jag efter.

Det känns så jobbigt att vara ifrån Christopher så mycket.
Vi ses så ofta vi kan, men ledsamheten och känslan av att något fattas sitter i från det att man säger hejdå tills man ses igen, och det tär. En helg eller två i månaden känns som ingenting. Timmarna passerar så fort och sen är man på väg bort igen. Ingen har påstått att distansförhållanden är lätta, och vi gör vad vi kan för att det inte ska vara något distansförhållande mer.
För vi ska flytta ihop. Men det är inte lätt att hitta något.
Alla häromkring säger att man ska hålla sig bort från Skäggetorp, och det är just där det finns mest lägenheter, men området är tydligen inte bra. Stökigt och sådär... Känns som att jag är på gränsen till att skita i det och bo där ändå. Men jag ska inte fatta några drastiska beslut, inte när det gäller boende... Kan ställa till så mycket.

Sen kanske det finns folk som tycker det har gått fort för oss att bestämma oss för att bo ihop... Och ja, egentligen är det väl så. Men det känns som rätt grej att göra, och det är inte som att vi bara känt varann några månader... We go back almost 3 years. Varit lite upp och ner och en tid utan kontakt, men det var som att fortsätta från där vi lämnade varann nu när vi tog upp kontakten igen.
Och jag älskar honom.
Han får mig att känna mig trygg. Älskad.
He's just what I need.

Önskar att jag hade mer ork...
Att göra saker.
Går inte ens särskilt långa dagar i skolan, men när jag kommer hem till rummet här så kollapsar jag nästan direkt. Sover en timme eller två... Sen sitter jag vid datorn/kollar på film tills jag känner att jag kan sova igen...
Visst, man är social i skolan... Men livet utanför känns obefintligt. Tar väl tid att komma in i rutiner osv, men jag var likadan när jag hade praktiken.

Vet att jag måste lägga om mina kostvanor, för de är åt skogen just nu.
Får i mig vettig mat i skolan och äter grönsaker och sådär, men jag fungerar inte så bra ensam. Inte när det gäller mat. Bor jag med någon så blir det mamman i mig som ser till att det äts ordentligt... Eller det var så i alla fall. Nu när jag inte behöver vara någons morsa hjälps vi ju åt och så... Men när jag är ensam bryr jag mig inte så mycket. Och det blir onyttigheter oftare än vettig mat. Mest pga lathet. Snabbt och enkelt som dock är skit går nästan alltid före mat som man måste lägga ner lite tid på. Idag blev det pannkakor liksom.
Mår illa som sjutton nu.
Har tonfisk i kylen och ägg... Hade kunnat äta det, skulle gått fortare t.o.m, men jag är lite för bra på att tröstäta.
Om jag är i behov av tröst eller inte är en annan fråga...
"Ät fett och socker tills du spyr"
Det är lite så.

Nästa gång jag handlar ska jag inte köpa godis eller chips, alls.
Bunkra upp på kyckling och fisk typ. Tror jag kan få ut en hel del om jag skär ner på socker rejält.
Kolhydrater i allmänhet egentligen, men jag kan inte skära bort en del av något, det är antingen eller.
Potatis känns ju vettigare än pasta i alla fall, så jag får väl väga det så. Jag äter inte mycket fett vad jag vet, ska köpa olja att steka i dock, så blir det smör på mackan liksom. Och istället för chips kan jag köpa solrosfrön eller något sånt.

Jag vet att sockersuget släpper så länge jag står ut en vecka eller två utan något... Och det är svårt, men det går, för jag har gjort det innan.

Blablabla...
Jag ska ändra matvanorna för jag har löjligt lite kläder som passar som de gjorde innan... ^^
Spec byxor.
Har tydligen gått och skaffat mig en monsterröv och lår som inte tillåter mig att få på mig särskilt många par jeans...
Känns ju inte så himla kul liksom.
Midjan och uppåt ser ut som vanligt typ, ingen större skillnad i alla fall...
Men så dyker putmagen upp och höfter, arsle och lår.
Det har jag ju alltid haft alltså, men jag vill kunna ha mina kläder.

Måste bara vara väldigt medveten om hur jag gör dessa ändringarna, för jag har lätt för att göra om det till ett slags straffsystem och på det sättet vända det mot mig istället för att göra det för mig själv.
En stadig och nyttig frukost, största målet får bli lunchen... Och middag/kvällsmat får bli något lätt, som hårdkokta ägg och tonfisk eller något sånt, så blir det lite mer rejäl matlagning på helgerna och på loven när skolans kök inte står för det.

Fin plan, och planer kan jag.
Genomförandet är en annan sak dock.
Jaja, en dag i taget...

Tillbaka till längtan...
Ett hem som innehåller 1st pojkvän av världsklass + sundare livsstil.
I'll make it happen.