Dysterhet och längtan efter kroppskontakt

När mörkret är som tyngst och kylan känns i märgen

Det är då jag saknar dig som mest.

Att jag sover dåligt är ingen nyhet, det som stör mig är dock att när jag väl sover är drömmarna så ... oönskade.
Alldeles för verkliga, och sen snurrar de runt i huvudet hela dagen. Det är inga bra drömmar.

Jag drömmer väldigt sällan verkliga drömmar, sist jag gjorde det vaknade jag med ett ryck och brast ut i gråt.
En vecka senare var drömmen verklighet, på sätt och vis.
Därför tycker jag det är riktigt obehagligt.

Eftersom jag inte har något för mig imorgon förutom på kvällen (kanske) tänker jag ta en Zopiklon ikväll. Vill bara sova ut. Sova djupt och känna mig rejält utvilad.

... Visserligen känner man sig aldrig lika utvilad på medicin som av naturlig sömn, men jag bryr mig inte just nu. Vill helt enkelt bara somna och sova utan avbrott.

Längtar så det gör ont efter torsdag...
Så jag kan få sätta mig på bussen dit igen.
Vänta en timme på centralen och sen få se in i dom där underbara gröna ögonen och bli hel igen.

Cannonball - Damien Rice <3